De senaste månaderna har vi fått praktikanthjälp från olika utbildningar i närområdet. Enligt oss är praktik en viktig förberedande del inför ett arbetsliv i reklam- och kommunikationsbranschen. När vi välkomnar studenter till oss är vår målsättning alltid att både vi och praktikanten själv ska ha nytta av sin tid hos oss; en relevant utbildning är därför naturligtvis ett krav. Känner du någon som borde söka praktik hos oss? Hälsa hen att säga hej@relevans.net!

praktikanter

Den här gruppbilden passade vi på att knäppa veckan då majoriteten av vårens styrka var på plats; några tackades av och ett nytt ansikte välkomnades. Carl Fredrik studerar sista terminen på Språkvetarprogrammet, Halmstad Högskola. Fyra veckors intensiv praktik på Relevans får knyta ihop säcken. Varmt välkommen Carl Fredrik!


Säg hej till Carl Fredrik

Carl FredikVad vill du få ut av din tid här på Relevans?
– Jag har tre års språkvetenskap i bagaget – med allt vad det innebär – som jag nu ser fram emot att äntligen få omsätta i praktiken. Jag avslutade precis en kurs i lingvistisk marknadsföring och tanken var att jag efter denna kurs skulle fortsätta djupdyka i reklamens värld vilket jag nu verkligen får möjlighet att göra!

Vad kan en språkvetare jobba med?
– Språkvetarprogrammet på Halmstad Högskola har gett mig verktyg i att skriva texter inom olika genrer och för olika mottagare. Jag har fått läsa kurser inom bl.a. allmän språkvetenskap, språkhistoria och textbearbetning. En språkvetare kan t.ex. arbeta med klarspråk på myndigheter så att texter blir lättförståeliga för allmänheten. Andra yrken kan t.ex. vara skribent, kulturjournalist, copywriter, korrekturläsare, transkriberare etc. En språkvetare kan arbeta inom det mesta som rör text och kommunikation.

Förutom arbete med ett internt språktipsdokument och redaktionellt arbete i sociala medier, har Carl Fredrik hittills även arbetat med textinnehållet i vårt senaste nyhetsbrev. Vi tackar Halmstad Högskola för lånet!

Namn: Carl Fredrik Reslow
Ålder: 28
Favoritmedicin: Försöker följa devisen ”ett äpple om dagen håller doktorn borta”. Annars intas D-vitamin flitigt under vinterhalvåret.
Favoritord: Rhododendron
cancerbiverkningar

Det finns gott om information om biverkningar vid cancerbehandling på nätet. Men det har saknats en sida som helt ägnar sig åt det. Det tyckte även Sobi, som tillsammans med oss tog fram cancerbiverkningar.se. En enkel, lättnavigerad sida med granskad information.

Cancern i sig är jobbig nog, sen kommer behandlingen som påverkar kroppen på flera sätt. Biverkningar som trötthet, illamående, munsår och förstoppning tillhör vardagen. Som tur är finns det en hel del man göra för att förebygga och lindra biverkningarna, både vad gäller läkemedel och egenvård. Just sådana tips och råd finns på www.cancerbiverkningar.se, som nyligen har lanserats. Målet med sidan är att fler cancerpatienter ska få hjälp med sina biverkningar innan och under cancerbehandlingen och känna sig bättre förberedda inför sina samtal med vården.
Yoga

Både kondition och livskvalitet kan förbättras genom att utöva yoga. Det visar en ny studie av Marian Papp, forskare i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien undersökte forskaren effekterna av lungsjuka personers utövning av fysioterapi (konditions- och styrketräning) mot traditionell hathayoga. Testgruppen jämfördes med friska deltagares fysiska förmåga vid samma behandling. Såväl yogan som den fysiska träningen ägde rum på Karolinska Universitetssjukhuset under tolv veckors tid och två pass per vecka avsattes för de båda testgruppernas behandlingar. Studien omfattade 36 personer med KOL och astma. Deltagarna fick avslutningsvis genomgå ett 6 minuters gångtest – ett test som mäter hur långt en patient kan gå på 6 minuter. Resultatet visade att båda testgrupperna uppnådde likvärdig fysisk förmåga. Ett annat resultat utifrån studiens intervjuunderlag var att de KOL- och astmadrabbade yogadeltagarna upplevde en förbättrad sjukdomskontroll genom en ny medvetenhet kring andningen.
Hälsoappar

För många har appar blivit oumbärliga verktyg vad gäller tidsplanering och ekonomi. Det är redan svårt att föreställa sig hur det var innan vi hade Swish. Men inte bara det, olika former av hälsoappar har gjort ett strålande intåg i vår smartphone-baserade vardag.

Det finns över 300 000 hälsoappar. Cirka två tredjedelar av dem fokuserar på allmänt välbefinnande som träning, livsstil, stress och kosthållning. Bland de övriga finns många appar som är utvecklade för att kunna förutse och hjälpa dig att förhindra mer akuta risker relaterade till din hälsa. Med Apples egen hälsoapp Hälsa kan du lagra information som blodtyp och allergier – information som kan vara livsviktig vid nödsituationer. Det finns appar som med hjälp av portabla sensorer i armband kan mäta fysisk förmåga, stressnivåer eller spåra och analysera avvikande mönster. Som diabetespatient kan du t.ex. få reda på när du kan förvänta dig en stegring eller sänkning av blodsockernivån och på så vis hjälpa till att förhindra ketoacidos eller hypoglykemi.

Appar som förbättrar följsamheten blir också allt fler. De hjälper till med medicinering, t.ex. att påminna om p-piller. Men påminnelsefunktionen kan även användas till att få dig att avsätta en halvtimme om dagen för meditation. På tal om stress och psykisk ohälsa: det finns flera appar som hjälper till med att hitta ett inre lugn och fokus. Malmöbyrån UsTwo har utvecklat några, bl.a. meditationsappen Sway men också Moodnotes, som lyssnar till hur du mår och hjälper dig att tänka mer positivt och stärkande.

Så vad är framtiden? Förmodligen kommer hälsoapparna att korsbefruktas med annan ny teknik. Kommer vi genom våra mobiler kunna eftersända en flygande defibrillator när vi misstänker en hjärtattack? Kommer våra vitala värden kunna bli delbara till ambulanspersonal redan innan de är på plats för att underlätta behandlingen? Appsolut skulle nog många svara.
GDPR

Om en knapp månad införs EU:s hittills mest omfattande lag gällande hantering av personuppgifter, den så kallade Allmänna dataskyddsförordningen eller General Data Protection Regulation (GDPR). Detta kommer att påverka och begränsa hur personuppgifter samlas in och hanteras av verksamheter. Detta gäller alla branscher, oavsett var i världen de befinner sig, så länge man inhämtar och lagrar persondata som tillhör invånare i EU-länder. Vad innebär det för individen och företagen?

Syftet med GDPR är att säkerställa att användarna vet, förstår och samtycker till de uppgifter som samlas in om dem. Sidor med långa policys och inbakade samtycken är inte längre tillräckliga för att få inhämta och lagra data. I stället ska det vara lätt att urskilja allmän information och samtycken. Företag måste vara tydliga med varför de samlar in ens information. Godkännandet får inte ske med förklickade alternativ utan måste vara en aktiv handling, helst ett val mellan flera alternativ i stil med ”Ja, jag samtycker” eller ”Nej, jag samtycker inte”. Det ska också vara lika lätt att dra tillbaka sitt samtycke som det var att ge det, man ska även ha rätt att få sina uppgifter raderade från samtliga databaser. Verksamheter är dessutom skyldiga att radera personuppgifterna efter att uppgifterna har använts till det man gav samtycke till. Uppgifterna får inte användas till andra syften eller skickas vidare till tredje part, så till vida man inte har samtyckt till detta.

Mycket av GDPR är påbyggnad på personuppgiftslagen (PUL). En av de stora förändringarna är ett mycket mer omfattande straffsystem. En straffavgift som kan bli aktuell vid regelbrott är 4 % av årsomsättning eller upp till 20MSEK. Det gäller alltså att hålla stenkoll på uppgiftshanteringen. Några frågor som kan vara bra att ställa: ”Varför ber vi om just dessa uppgifter? Vem har tillgång till dem? Hur lagras de och har de uppfyllt sitt syfte?”.

Självklart är GDPR en utmaning för samtliga branscher, inte minst marknadsföringsbranschen som använder sig av mycket direktreklam. Samtidigt visar trender på att vi blir mer och mer måna om vår personliga integritet. Det bereder plats för nya innovationer. I förlängningen kan det förhoppningsvis innebära att GDPR blir en konkurrensfördel snarare än en nackdel. Men först kommer en period av anpassningar innan saker och ting faller på plats. Men de företag som kan erbjuda sina kunder transparens kring hur uppgifter används kommer att belönas med både bättre kundrelationer och ett ökad förtroende för varumärket.
Mats Leifland
Mats Leifland

Vi är på plats i byn för ett samtal med VD:n Mats Leifland. För 8 år sedan meddelade Astra Zeneca att de skulle tacka för sig och flytta till Mölndal. Den 80 000 kvadratmeter stora lokalen skulle snart stå tom. Men det tomma arket skulle snart fyllas med idéer igen, Medicon Village skapades och idag finns här ett myllrande liv av forskare, innovatörer och entreprenörer. Mats Leifland berättar mer om födelsen.

- Jag är revisor i botten. Genom en händelse så hamnade jag uppe på Peab i Förslöv eftersom de behövde hjälp med ekonomifrågor. Där blev jag kvar i ungefär 15 år. 2011 kom Mats Paulsson vid ett tillfälle och sa ”Vi ska köpa en fastighet i Lund” ”Ja, vad är det för en då?” ”Astra Zeneca.” Förhandlingen tog tid. Men i januari 2011 kunde vi berätta att Mats Paulsson bildar en ny stiftelse och går in med 100 miljoner av privata pengar för att kunna köpa anläggningen. Peab har alltid haft en empati för de sjuka, de som behöver hjälp. 2012 tog vi över lokalerna. Jag hade funderat på vad jag ville göra härnäst. Mats hade ett förslag, han sade ”Du, du kan väl ta hand om det där?” Och så blev det. Jag gillar hela det här upplägget kring att bilda en stiftelse, att skapa de bästa förutsättningar för forskning och innovationer. I stiftelsen går allt överskott tillbaka till forskningen. Vi är idag kanske över 1800 personer som jobbar på anläggningen. Alla ska känna sig delaktiga, och säkra. Det är det som är utmaningen.

Många företag har sått sina första frön på Medicon Village, för att sedan växa sig ut ur huset. Men många tillkommer och många stannar kvar.

- Många av företagen fanns innan vi tillträdde här 2012, så en hel del var i inkubatormiljön när de flyttade in.

Kompetensen finns i huset, och den vill man gärna dra nytta av. ”Ju fler koppar kaffe desto bättre”, är en devis som Medicon Village lever efter. Och kanske finns lösningen på ditt nuvarande problem eller nya samarbetspartner några kaffekoppar bort.

”Många forskare har ingen aning om hur man driver ett bolag och utformar affärsmodeller.”

Kan du förklara inkubatorprogrammet?
- En inkubator är egentligen ett eget företag, som har en extern finansiering på 8 miljoner i basfinansiering där 2 miljoner kommer från universitetet, regionen, kommunen och från Medicon Village. Med pengarna bygger du upp en verksamhet där du har en affärsutvecklingsdel som jobbar mot företagen. De företag som flyttar in betalar en hyra till oss, men de ingår också i inkubatorprogrammet. De får coachning och inkubatorn får pengarna och använder dem för att hjälpa företagen.

Ungefär 6–10 företag ansluter varje år. Hur länge du stannar kvar beror till stor del på företagens inriktning. Life science-företag tenderar att stanna mycket längre än t.ex. teknologiinriktade företag, som har en mycket kortare utvecklingstid för sina produkter.

Från bukspottkörtelcancer till vägglusbekämpning
- Många av företagen sitter mellan 3 och 5 år i inkubatorn. Och det är det som är meningen också. Flera jättespännande företag håller på att utvecklas just nu. CLS till exempel, vars behandling innebär att man värmer små cancersvulster upp till 46 grader i 3 minuter och 28 sekunder. Vi har Immunovia, som i princip startat här. De jobbar med diagnostik av bukspottkörtelcancer. De utsågs till det bästa biotech-bolaget i Europa under 2016 och fick en utmärkelse utav EU. Senzagen, det mest innovativa bolaget enligt Dagens Industri i Sverige 2016. Det var några, men så har vi då Alligator som slutit det största biotech-avtalet någonsin i Sverige. Men vi har också småbolag som är jättespännande. Nattaro, som utvecklat en produkt mot vägglöss. De har hållit på under ett par år och kämpat men börjar nu produktlansera. De sitter i samma inkubator och får hjälp av dem som har kommit mycket längre. Många forskare har ingen aning om hur man driver ett bolag och utformar affärsmodeller. De kan säga ”Vi har en fantastisk innovation!” varpå vi svarar ”Men var är alla som vill köpa den?”.

Vad driver dig?
- Hjärtat, var du har hjärtat. Känslan av att vara med och skapa de här förutsättningarna för att göra livet bättre för människor. Att vara med och underlätta för bättre diagnostik av bukspottkörtelcancer är ett av många goda exempel.

”Den största glädjen vi kan få är när företagen hos oss lyckas. Just nu finns här 120–150 företag och cirka 300 forskare.”

Om 10 år, vad kommer Medicon Village att vara då?
- Vi hoppas att vi har utvecklat konceptet. Vi är inne på Medicon Village 2.0 nu, så det blir kanske 3.0 så småningom. Vi står redo, vi har fantastiska möjligheter att bygga ut och vi gör det utifrån att det finns ett behov. Och här kommer byrådet in i bilden.
Det består av 30–40 personer, det kommer kanske i snitt 15 personer på mötena. De är representanter för de olika företagen eller forskarna. Diskussioner förs om vad vi behöver för att utveckla den här anläggningen. Vi drivs utav att våra medlemmar ska ha de bästa förutsättningarna för att kunna expandera.

I skrivande stund håller Medicon Village på att bygga ett nytt kontorshus för att ge plats åt ännu fler innovationer och givande samarbeten. Inflyttning är planerad till 2018 eller 2019.

Namn: Mats Leifland
Ålder: 60
Titel: VD på Medicon Village
Bor: Lund
Familj: Fru och 3 barn

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Helsingborg
Nyhetsbrev
Användarvillkor >>