Ny teknik har revolutionerat sättet vi kommunicerar och samverkar på global nivå. Sociala medier, videochattar och andra digitala plattformar möjliggör interaktion över geografiska gränser, och översättningsverktyg underlättar kommunikationen mellan människor som talar olika språk. Både hur och var vi arbetar kommer att påverkas.
Införandet av artificiell intelligens (AI) och automatisering inom olika sektorer kommer att innebära stora konsekvenser för arbetsmarknaden och, i förlängningen, för mänsklig kommunikation. När många jobb tas över av AI uppstår komplexa förändringar som kan påverkar hur vi kommunicerar och interagerar.
Med automatiseringens framväxt kan arbeten som innefattar repetitiva och rutinmässiga uppgifter tas över av AI. Detta kan innebära att mänsklig arbetskraft blir mer inriktad på kreativitet, problemlösning och mänskliga relationer. Mänskliga färdigheter som empati, kommunikation och samarbete blir då ännu viktigare, eftersom de inte lätt kan replikeras av maskiner. Ju mer kreativitet ett yrke kräver och ju fler sociala relationer det består av, desto längre tid tar det för AI att lära.
Bland jobb som räknas som framtidssäkra i dessa AI-tider nämns hälso- och sjukvårdspersonal, kreativa yrkesverksamma, socialarbetare, lärare och säljare. Det är jobb som ställer stora krav på mänsklig samvaro och kreativt tänkande.
Jobb som däremot räknas som hotade är maskinoperatörer, revisorer, adminsitratörer, analytiker och lagerarbetare. Jobb som ofta utförs i ensamhet utan några större krav på mänsklig interaktion.
Min trendspaning är därför att mänsklig interaktion och krav på fysisk närvaro kommer att minska antalet yrkesroller som kan utföras i ensamhet, vilket i slutändan kommer att minska möjligheten till distansarbete hemifrån.