Vår bransch är som bekant en av de hårdast reglerade på det marknadsföringsetiska området. För att vässa vårt digitala erbjudande har vi därför inlett ett nära samarbete med regelverksspecialisten Martin Strömberg. Vi är övertygade om att hans mångåriga erfarenhet i branschen och kreativa problemlösningsförmåga kommer att kunna lösa upp många svåra regelverksknutar framöver.
Sjukdomsupplysande information
Ren sjukdomsupplysande information, där man inte nämner specifika läkemedelsbehandlingar, kan man skriva om relativt obehindrat både gentemot allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal. Dock måste budskapet självklart anpassas för den målgrupp man vill nå ut till. I och med att informationen kan spridas brett, kan man också använda sig av i stort sett vilket socialt medium man vill.
Om receptfria läkemedel
Information om receptfria läkemedel kan också kommuniceras relativt fritt och både gentemot allmänheten och professionen. Även här måste budskapet justeras så att det passar målgruppen. I och med att det finns vissa krav om obligatorisk information som alltid ska ingå i all läkemedelsinformation, lämpar sig vissa sociala medier mindre bra för denna typ av kommunikation. Det gäller till exempel Twitter, där antalet ord i varje post är begränsat.
Om receptbelagda läkemedel
När det gäller information om receptbelagda läkemedel i sociala medier, är det ett lagkrav att spridningen måste begränsas så att budskapet bara når hälso- och sjukvårdspersonal. Den enda plattform där denna typ av begränsningar baserat på yrkeskategori är möjlig, är Linkedin.
Övervaka dina flöden
Sociala medier bygger i mångt och mycket på tvåvägskommunikation. Närhelst användare ges möjlighet att kommentera på inlägg från läkemedelsföretag på sociala medier, måste företaget säkerställa att mediet övervakas dagligen för eventuella biverkningsrapporter som kan komma genom kommentarer.