Gener och levnadsvanor har betydelse för hur länge vi lever. I vilken mån kan en hälsosam livsstil väga upp för en arvsmassa som gör att du riskerar att dö i förtid?
Det är bekräftat bortom allt rimligt tvivel att vår livsstil har stor betydelse för hur gamla vi blir. Ändå finns det personer som av och till tycks trotsa naturlagarna och bli betydligt äldre än väntat. Ett klassiskt exempel är den brittiske premiärministern Winston Churchill (1874–1965). Trots att han rökte som en borstbindare och sällan spottade i glaset blev han 90 år gammal. Hur är det möjligt? Den mest sannolika förklaringen är ren och skär tur. På samma sätt kan slumpvisa förändringar i våra gener, så kallade mutationer, till exempel resultera i cancer om vi har otur. En annan förklaring är att vissa personer har en fördelaktig genuppsättning. De är, som forskarna säger, genetiskt predisponerade till ett längre liv än andra.
Då uppstår frågan hur mycket våra gener respektive vår livsstil bidrar till hur gamla vi blir. Med andra ord: kan ett hälsosamt leverne väga upp för en mindre fördelaktig genuppsättning och, i så fall, i vilken omfattning?
I ett försök att ta reda på det utgick forskare vid Zhejiang University School of Medicine i Hangzhou, Kina, från 353 742 personer vars detaljerade hälsouppgifter finns i UK Biobank, en av världens mest omfattande biobanksdatabaser. Deltagarna rekryterades mellan 2006–2010 och deras hälsa följdes i snitt 13 år, fram till 2021. Under uppföljningstiden dog 24 239 av deltagarna.
Resultatet, som nyligen publicerades i BMJ Evidence Based Medicine, visar bland annat att en person vars genuppsättning förutsade ett kortare liv hade 21 % ökad risk att dö under uppföljningstiden, oavsett livsstil, jämfört någon vars genuppsättning förutsade ett längre liv. En person med sämre livsstil hade däremot hela 78 % högre risk att dö i förtid, oavsett vilken genuppsättning de hade, jämfört med personer vars livsstil bedömdes som gynnsam. Personer som hade hög genetisk risk att dö i förtid i kombination med en sämre livsstil hade en dubbelt så hög risk att dö i förtid, jämfört med personer som hade en låg genetisk risk i kombination med en gynnsam livsstil.
Den sammanfattande slutsatsen blev att livsstilen vida överskuggar en eventuell genetisk risk för möjligheterna till ett långt liv. Forskarna poängterar avslutningsvis de fyra livsstilsfaktorer som tidigare forskning visat har särskild stor betydelse:
- inte röka
- regelbunden fysisk aktivitet
- tillräckligt med sömn
- hälsosam kost.
Publicerad på dn.se 2024-05-01