Säg hej till Sara och Amanda!

Sara och Amanda
Sara Amanda

Just nu har vi två praktikanter på plats, de kommer att vara med oss under hela hösten. Möt Amanda och Sara, som vi lånat från två olika kandidatutbildningar inom media och kommunikation.


Amanda PetterssonAmanda studerar Grafisk design vid Malmö högskola och påbörjar nu sitt tredje och sista år på utbildningen. Det är tredje veckan här på Relevans och Amanda har redan bekantat sig med flera projekt och tagit fram förslag på profilmaterial till en av våra kunder.

- Jag har alltid varit kreativt intresserad vilket har utvecklats i många olika riktningar under åren. Grafisk design är ett brett område, så det finns alltid nya saker att lära sig. Branschen är hela tiden i rörelse vilket jag tycker är roligt.

Berätta vad du vill få ut av din tid hos Relevans.
- Jag vill lära mig så mycket som det bara går inom så många olika områden som möjligt och få en inblick i hur det är att arbeta på kommunikationsbyrå.

Namn: Amanda Pettersson
Ålder: 26 år
Favoritmedicin: Ett kallbad! Brukar kallbada med min mamma när vi ses så kombinationen bastu, bad och mamma-häng är svår att slå.
Digitala favoriter: Pinterest är en solklar favorit, perfekt när jag vill ha inspiration. Av Adobe-programmen skulle jag säga InDesign, ett tillfredställande program för en perfektionist.



Sara KulleSara studerar Strategisk kommunikation och digitala medier vid Lunds Universitet och påbörjar även hon sitt sista år på utbildningen. Sara har under de första två veckorna hunnit sätta sig in i en rad olika texter och projekt som vi jobbar med just nu på Relevans.

- Jag brinner för PR, visuell kommunikation och digitala verktyg. Varumärken och dess reklam påverkar till stor del våra val vi senare tar. Även om vi inte tror och är medvetna om det så påverkas vi alla, mer eller mindre. Detta visar vilken enorm skillnad man kan göra med rätt varumärkeskommunikation.

Så sant! Berätta vad du vill få ut av din tid hos Relevans.
- Jag vill såklart testa mina kunskaper men även lära mig massor av nya saker. Jag vill bli bättre på att behärska Adobes program, sätta mig in i hur en projektledare jobbar men även förstå alla andra roller på en kommunikationsbyrå.

Namn: Sara Kulle
Ålder: 23 år
Favoritmedicin: En snabb och hurtig promenad är aldrig fel och frisk luft löser det mesta.
Digitala favoriter: Photoshop, kan förtrolla de flesta bilder. Instagram är min favorit-app i mobilen, där spenderar jag alltid för mycket tid dagligen.

Relevans söker copywriter


Det står en copystol ledig på vårt kontor i Helsingborg. Vi söker en idéstark kreatör som hanterar det svenska språket som en jonglör samtidigt som du har båda fötterna fast i ett strategiskt tänk. Du är nyfiken och har intresse för att grotta ner dig i komplexa sjukdomsområden, inom alltifrån cancer till sexuell hälsa. På Relevans jobbar vi med produkter både direkt till konsument och till vården och här får du arbeta med kunder som verkar på den nordiska, europeiska och ibland internationella marknaden. Du kommer att göra kampanjer för nya lanseringar såväl som omfattande produktionsjobb, så det är viktigt att du kan hantera stora skrivjobb samtidigt som du har på dig den kreativa koncepthatten. Vi gillar att sticka ut från mängden och överträffa förväntningar på life science-kommunikation, inte minst vad gäller det digitala.

Antingen är du nyexad från reklamskola eller så har du erfarenhet från branschen och tidigare byråjobb. Men viktigast är såklart att kemin känns rätt och att Relevans är byrån där du kan utvecklas – vilket vi är övertygade om att du kan. Sitter du och nickar igenkännande och tycker att jobbet skulle passa dig? Hör då av dig till Berth Lindén på berth@relevans.net.

Content marketing måste vara mer än skryt

Content marketing

Gör du innehåll eller gör du skillnad?

Framgångsrik content marketing är ett maraton, aldrig en sprint. Skippa illa fördolt självberöm om produkt och företag och tänk kundnytta istället, menar content-gurun Elin af Klintberg.

Företag måste på allvar kliva ur sina vanliga hjulspår och fundera över vilken typ av innehåll som är relevant för kunden. Som inte bara i bästa fall läses, utan som i bästa fall gör skillnad. Att då bara prata om egna företaget, varumärket och produkten är högst sannolikt inte ett relevant innehåll.

Resumés bloggare tillika chefkreatör på contentbyrån Klintberg Nihlén, Elin af Klintberg, lägger fram en tankeväckande maxim för hur man ska bete sig med sin content marketing. Det handlar om att ha kunskap och självförtroende att skriva om sådant som inte omedelbart rör företaget och produkterna. Content marketing ska inte nödvändigtvis sälja dina produkter i korta loppet utan snarare stärka varumärket långsiktigt.

Ett exempel så här i grillvädret
Det där receptet i senaste ICA-kuriren ska stärka ICA som en matbutik med bra utbud som går att lägga på grillen. Att sälja mer karré, korv och haloumi till helgen är i princip bara bonus. Man vill istället inspirera läsarna i köket. Och en inspirerad hobbykock handlar sannolikt lite mer i butiken – även när grillen står i vintervila.

Många företag både vill och vet att de borde jobba med content marketing, problemet är att inte alla vet hur och – viktigast av allt – varför. Här börjar en intressant resa kantad av frågor; hur ökar vi vår försäljning? Hur får vi besökare till vår hemsida? Hur får vi läkaren att skriva ut just vår produkt, och patienten att efterfråga den? Här ska man absolut inte stanna, menar Klintberg.

Nej, att formulera framgångsrik content marketing handlar om att gå på djupet och (åter)upptäcka företagets existensberättigande. Varför finns vi? På vilket sätt gör vi våra kunders liv bättre? Här brukar finnas stoff att bygga riktigt bra content marketing av. Ett företag som säljer, låt säga, allergimedicin säljer inte bara antihistamin utan frihet att leva som man vill – även under pollensäsongen. Och lägger man ihop frihet och sommar kanske content marketing-insatserna handlar om att dela med sig av härliga sommarpärlor snarare än att berätta hur bra medicinerna är.

Sluta stirra in i kylskåpet, börja prata med det i stället

Internet of things

Visst kändes det lite banbrytande när de första TV-apparaterna med internetuppkoppling kom? Det var bara början, början på sakernas internet alltså. Men vi använder oss helst av det mer bekanta begreppet Internet of Things (IoT), som helt enkelt betyder att saker/apparater är uppkopplade till nätet. Finns det någon sak som inte skulle kunna bli uppkopplad är kanske frågan man ska ställa sig. Enligt OECD ligger Sverige på en 7:e plats vad gäller hur många saker som är uppkopplade. Analysfirman Machina Research har beräknat att det genomsnittliga antalet uppkopplade saker per person kommer att vara 6 stycken om 5 år, sett till hela Norden.

Man brukar säga att ”allting kommunicerar”, och kanske gäller det mer nu än någonsin när dockor, kylskåp och klockor sammankopplas med hela världen och kan kommunicera direkt med användarna. Just dockan ”Hello Barbie” kan prata direkt med barnet genom en molnbaserad chattbott. Vi som jobbar med marknadsföring får därmed större möjligheter att kommunicera samtidigt som vi måste anpassa oss till kundens nya förväntningar. Intressant är att vi får tillgång till data om hur kunden beter sig. Data som sedan kan användas för att anpassa kommunikationen eller fungera som underlag till vidare produktutveckling.

För sjukvården kan IoT betyda mycket. Vissa sjukhus har börjat testa ”smarta sängar” som säger till när sängen är ledig och när patienten försöker stiga upp. Sängarna kan dessutom ställa in sig själva så att rätt stöd och madrasshårdhet ges till varje enskild patient, utan att sjuksköterskor behöver tillkallas. IoT öppnar även upp för en bättre integrering mellan sjukvård och patient med t.ex. apparater som i realtid mäter blodtryck hos patienter med hjärtproblem.

Allting behöver naturligtvis sammanvägas med frågan om integritet och risken för att kunden känner sig obefogat övervakad och spammad. Kundnyttan måste vara väldigt tydlig från början till slut, då kan uppkopplade saker vara en ny värdefull kommunikationskanal som hjälper till att bygga och stärka varumärket.

Sanning och myt om hjärnan – del 5

Hjärna

Vår hjärna styrs av dolda sinnen – sanning eller myt? SANNING!

Efterhand som vi lär oss mer om människans anatomi upptäcker forskningen att vi har fler sinnen än de fem klassiska. Hjärnan tar ju emot sinnesintryck från miljontals receptorer, både i och utanpå kroppen, som registrerar smärta, temperatur, klåda, tryck och annan information som hjärnan behöver för att kunna ta hand om oss.

Ett av dessa sinnen kallas proprioception och är ett samarbete mellan muskelceller, nervceller och lillhjärna som gör det möjligt att kontrollera rörelser med armar och ben även när vi blundar. Så svaret på frågan är ja, hjärnan bearbetar våra sinnesintryck, reagerar på dem och styr oss genom andra sinnen än bara våra fem mest omtalade – känsel, doft, syn, hörsel och smak.

Fysiskt först, sen digitalt

eyetracking

Har vi börjat överge trycksvärtan till förmån för ettorna och nollorna när det kommer till reklam? Till viss del, men något slutgiltigt systemskifte är det knappast frågan om. Vi ska inte slänga ut det fysiska utskicket med badvattnet, enligt PostNords neurovetenskapliga undersökning om reklam som är genomförd tillsammans med Ipsos. De 200 studiedeltagarna blev intervjuade i en hemliknande miljö och man använde sig av eye tracking och hjärnskanning för att se hur deltagarna reagerade på fysisk respektive digital reklam.

Studien visade att bäst effekt av reklam får man om en kampanj börjar med fysiska enheter, t.ex. tidningsannonser och DR, för att sedan övergå i digitala. De fysiska enheterna ger nämligen längre uppmärksamhet, bättre möjligheter att kommunicera detaljerat, mer emotionellt engagemang samt mindre kognitiv stress. Reklam i mobilen ger visserligen hög uppmärksamhet, men upplevs samtidigt som stressande. Att titta på reklam i datorn är mindre stressande men attityden till reklamen är negativ, vilket till stor del kan undvikas om man förberett mottagaren i traditionella medier. Tillsammans ger fysisk och digital reklam en större påverkan än var för sig, d.v.s. 1+1 blir 3. Digital reklam som uppföljning på fysisk reklam hjälper till att stärka varumärkeskommunikationen och skapa positiva känslor för varumärket.