Svenskarna och internet

Svenskarna och internet 2017

För några veckor sedan släpptes undersökningen ”Svenskarna och internet”, en årlig undersökning av Internetstiftelsen i Sverige (IIS). I rapporten kan vi ta del av rådande internettrender och webbens betydelse i dagens samhälle. För den som verkligen vill nörda ner sig finns det dessutom gott om specifika detaljer rörande sociala plattformar och apparnas betydelse i vår vardag.

Tillgången till internet i hemmet har ökat konstant sedan 1995. Idag har den nått så pass höga nivåer att ökningstakten planat ut: numera har i stort sett hela svenska befolkningen tillgång till internet. Allt fler surfar också via mobilen – idag använder 76 % av oss internet i mobilen varje dag. För tio år sedan låg den siffran på 2 %. Dessutom har 55 % tillgång till en egen telefon redan i åttaårsåldern. En ny (men kanske inte helt oväntad) ökning visar även att det idag finns en internetanvändande majoritet bland personer över 76 år.

Sedan 2010 har användningen av sociala medier ökat från 28 % till hela 58 %. Idag ägnar majoriteten svenskar ungefär en timme om dagen åt att hänga på sociala nätverk. Facebook är fortfarande den dominerande kanalen och användandet fortsätter att öka i årets rapport – med undantag i den yngsta målgruppen (12–15 år). Idag sker användandet dock främst via den inbyggda chattfunktionen Messenger. Instagram och Snapchat är också två växande storfavoriter, numera tätt följt av det professionella nätverket LinkedIn. Idag använder 1 av 3 personer tjänsten, men trots detta är den dagliga användningen fortfarande relativt låg. Bland kidsen är YouTube fortfarande en stabil favorit, och är idag ett mer eller mindre självklart kanalval för den annonsör som vill nå ut till den yngre målgruppen.

Läs hela rapporten här: http://www.soi2017.se

Träffar retargeting rätt?

Träffar retargeting rätt?

Först en uppfräschning av minnet. Du lämnar kaksmulor (cookies) efter dig varje gång du går in på en hemsida, och det är själva förutsättningen för retargeting-annonsering.
Du lämnar ett spår som sedan går att följa, annonser för saker du har tittat på dyker upp på andra sidor än den ursprungliga. Man skulle jämföra det med att du åker in i en stad och besöker en butik, du tittar på en produkt men lägger tillbaka den i hyllan. Men på vägen ut från staden dyker annonser för produkten upp på stortavlor längs med vägen, kanske med ett rabatterat pris.

Det dumma i kråksången är att annonser visas gång på gång, trots att kunden i fråga redan köpt produkten eller tjänsten. Vilket innebär en massa bortslösade kronor. Så mycket som 56 miljoner kronor per år enligt beräkningar. En undersökning från Demoskop visar att 80 % av de som köpt en produkt/tjänst har exponerats för reklamen igen, i snitt 9,5 gånger under 2,4 veckors tid. Något som starkt bidragit till annonseringens kompakta impopularitet. 3 av 4 har en negativ inställning till retargeting, den får betyget 2,68 på en sjugradig skala. Samtidigt uppger 15 % att de installerat en reklamblockare och 21 % funderar på att installera en just pga retargeting.

Det verkar behövas några extra rader kod för att sammankoppla kassan på hemsidan med exponeringen av annonser. Det skulle spara en hel del reklampengar, minska den negativa inställningen och bättre utnyttja potentialen i reklamformen.

Annonseringstrion som når din målgrupp

Annonseringstrion som når din målgrupp

När man pratar om de stora annonsplattformarna på nätet så tänker man ofta på AdWords (köpta sökord på Google), Facebook och LinkedIn. Samtliga tjänster erbjuder möjligheten att rikta in sig mot geografiska platser och språk, men beroende på vem du vill nå så har de sina för- och nackdelar. Plattformarna erbjuder olika betalningsmodeller, men den vanligaste är PPC (pay-per-click), vilket innebär att du faktureras först när någon klickar på annonsen. I vissa fall kan du även välja att betala för visningar.

AdWords
Oavsett hur smalt ditt affärsområde är så kan du vara säker på att någon Googlar på det nästan varje dag. Då kan du köpa relaterade sökord, och om någon söker på dessa ord så visas din annons före det vanliga sökresultatet. På så sätt kan du nå en väldigt detaljerad och intresserad målgrupp. Via AdWords kan du även skapa kampanjer på YouTube. Google är dock inte lika exakt som övriga plattformar vad gäller ålder och kön.

Facebook
Det största sociala nätverket bland svenska internetanvändare är Facebook. Drygt hälften av alla internetanvändare är på Facebook varje dag och 71 procent är det någon gång (Svenskarna och internet 2016).

Om du vill nå ut till i stort hela Sveriges befolkning och välja målgrupper utifrån kön, ålder, intressen eller relationsstatus så är Facebook rätt plattform. Du kan få förhållandevis billiga klick och många visningar, men målgruppen kan bli lite trubbigare än på övriga plattformar. Facebook är sammanknutet med Instagram (Facebook äger tjänsten), och när du skapar en kampanj på Facebook så kan du välja att den även ska visas på Instagram. Det går också att annonsera i Facebooks meddelandeapp Messenger.

LinkedIn
Linkedin är det tredje största sociala nätverket i Sverige sett till hur stor andel av internetanvändarna över 16 år som använder det. 26 procent av alla internetanvändare använder någon gång Linkedin. Men den dagliga användningen är låg, endast 2 procent (Svenskarna och internet 2016).

LinkedIn är ofta ett självklart val för B2B-marknadsföring. Här kan du rikta dig mot olika människor utifrån deras yrkesroller men även bransch, befattning, utbildning eller företagsstorlek. LinkedIn har också bra koll på medlemmarnas ålder och kön. Här handlar det ofta mer om att bygga långsiktiga relationer än direktförsäljning.

Relevans på Nordic Life Science Days

Vi ställde ut på Nordic Life Science Days, Nordens främsta mötes- och inspirationsplats för life science-branschen, som årets kommunikationspartner. Medan de flesta utställare använde sig av klassiska rollups och den vanliga utställningsväggen så valde vi att ta en annan väg, vägen via konsten. Vi bad graffitikonstnären Ola Kalnins att tolka oss som reklambyrå och de värden vi står för. Konstverket växte fram under två dagar och genererade både nyfikna blickar och många diskussioner med förbipasserande. Numera pryder den fantastiska tavlan en av väggarna på vårt kontor. Nedan kan du se hur verket växte fram.

7 falska fakta om hjärnan

7 falska fakta om hjärnan

Att våra tankar, känslor och minnen bor i hjärnan vet så gott som alla. Men hur bra koll har vi egentligen på hjärnans utveckling och olika funktioner? Och framförallt: vet vi vilka av våra kunskaper som faktiskt stämmer?

Det finns nämligen flera myter om hjärnan som vi verkar ha svårt att släppa. I Sydsvenskan listade och besvarade Anders Björklund, professor i neurobiologi, sju av dem:

”Vi får nöja oss med den hjärnan vi föddes med”
Nope! Hjärnan växer och utvecklas under hela barndomen. Till exempel utvecklas många av våra kreativa förmågor under de här åren och flera av förändringarna hänger med oss hela livet.

”Hjärnan är färdigutvecklad när vi fyller tjugo”
Nix! Faktum är att vi konstant bygger på och fortsätter förändra våra hjärnor under hela livet. Forskning har idag motbevisat den seglivade myten om att hjärnan skulle vara färdig i ungefär samma ålder som vi slutar skolan.

”Efter tjugoårsdagen har vi samma personlighet livet ut”
Precis lika falskt. Några av hjärnans utvecklingar är såklart permanenta – men långtifrån alla. En människa är ju faktiskt sällan samma person vid 17 som 70 år.

”Vi kan inte förändra hjärnan”
Jo men visst! Det går alltid att fortsätta jobba med sin personlighet och sitt beteende. Numera vet vi ju till exempel att beteendeterapi kan hjälpa oss att hantera panikångest, vilket är ett bra bevis på hjärnans förmåga att förändras.

”Vi förlorar hjärnceller med åldern”
Myt! Många har fått för sig att vi stegvis under livet skulle förlora nervceller, men detta stämmer alltså inte heller.

”Vi kan inte bilda nya hjärnceller”
Nu för tiden kan vi faktiskt det. En hjärnskada läker inte som ett hudsår, men med hjälp av nya celler kan man återbilda förlorade förbindelser i hjärnan. Under de senaste åren har vi dessutom börjat lära oss hur hudceller kan omprogrammeras till nervceller.

”En åldrande hjärna kan inte lära sig nya saker”
En äldre person må vara långsammare och behöver kanske koncentrera sig mer än en ung – men även om det kan bli svårare att göra två saker samtidigt med åldern har vi faktiskt kvar förmågan att lära oss nytt.

Kontentan? Fortsätt vara nyfiken och sluta aldrig öva eller utveckla hjärnan. Den verkar uppenbarligen klara mer än vi tror!

En dag med praktikanterna

Häng med våra praktikanter Sara och Amanda under en dag på Relevans:

Amanda och Sara jobbar8:00 – Någorlunda pigga men i alla fall glada kommer vi in på kontoret och möts av en oförskämt bra frukost bestående av frallor, olika sorters pålägg och kaffe (till Sara) samt te (till Amanda).

08:30 – Vi börjar dagen med att fortsätta jobba på ett gemensamt projekt som vi startade dagen innan. Projektet består just nu av en grundplanering och första skisser på ett förslag till en framtida kortfilm för en kund. Det kändes bra att fånga upp gårdagens skisser direkt på morgonen efter att vi fått en god natts sömn.

10:00 – Vi delar upp oss för att göra lite olika saker. Amanda sitter med en broschyr som precis blivit klar. Nu konstruerar hon en ”dummy”, det vill säga en prototyp att visa upp för kund. Samtidigt skissar Sara på ett framtida Facebook-inlägg till en kund och har precis redigerat en tillhörande bild.

12:00 – Vid denna tiden tar vi en välbehövd lunch på stan med kollegorna. I dag är det sushi på menyn.

Sushi13:00 – Vi fortsätter eftermiddagen med att översätta content till Facebook från danska till svenska och redigera tillhörande bilder. Att hitta bra bilder eller göra egen animation som passar till texterna kan vara klurigt och är inte alltid självklart… men roligt!

15:00 – En liten fika? Eller ja, en stärkande kopp behövs nu i alla fall.

15:15 - Relevans var på Nordic Life Science Days den 13–14 september och vi har fått uppgiften att klippa ihop och göra en film av graffitikonstnären Ola Kalins verk, där han tolkade Relevans på plats. Två dagars arbete klipptes ner till cirka 1,5 minut. Vi tackar och tar genom detta arbete emot nya kunskaper i iMovie och AfterEffects.  

17:00 –  Dagen lider mot sitt slut och vi tackar för oss!