6 sekunders-regeln

Guldfisk
Idag är smartphoneanvändarens uppmärksamhetsförmåga sämre än en guldfisks, enligt en undersökning från Microsoft. Rådande koncentrationssvårigheter påverkar naturligtvis både hur och var vi kommunicerar med våra mottagare - och nu utmanas det traditionella reklamfilmsformatet.

Nya beteenden kräver nytänkande kommunikation. Men att kommunicera på mottagarens villkor är inte alltid helt enkelt. Resumé Insikt berättar att det faktiskt bara tar två och ett halvt andetag innan vår publik förlorar intresset. När Google och YouTube införde bumper ads, sex sekunder långa reklamfilmer som tittaren inte kunde klicka bort, fick ett nytt reklamfilmsformat sitt genombrott. Dock används formatet främst i sociala medier - och de linjära TV-kanalerna ställer sig fortfarande avvaktande till att förnya det traditionella berättandet.

Trots att sex sekunders-formatet fortfarande är i experimentstadiet blir det allt tydligare att den korta stunden ofta räcker. Ögonblicket ger plats för ett överraskande moment, en kort copy och logga. Vilket faktiskt många gånger är fullt tillräckligt för att ett budskap ska sjunka in hos mottagaren. Den nya regeln lyder alltså "säg det på sex sekunder - eller säg det inte alls."

Men huruvida nya regler är till för att följas eller brytas är (åtminstone enligt oss) upp till idé och budskap att avgöra. Att utmana vår guldfisklåga uppmärksamhetsförmåga behöver alltså inte nödvändigtvis vara en dålig idé.

Vad vi kan lära av förra årets ekonomipristagare

Vad vi kan lära av förra årets ekonomipristagare
Vad vi kan lära av förra årets ekonomipristagare

Knuffa i stället för att tvinga, så skulle man väldigt kortfattat kunna sammanfatta boken "Nudge" av Richard H. Thaler, som fick 2017 års Nobelpris i ekonomi. Det handlar om att få människor att ta vissa önskvärda beslut, men utan att tvinga dem att göra det. Valfriheten behålls men samtidigt styrs vi, eller "knuffas", i en viss riktning. Tanken är att vi själva ska inse det bra beslutet när olika alternativ presenteras. För oss inom marknadsföring är detta höggradigt intressant eftersom vi hela tiden försöker förstå vår målgrupps beteende. Ett exempel från Thalers bok.

Minsta motståndets lag
Produkter och val som gör ditt liv enklare kommer alltid att föredras. Om något upplevs som komplext och svårt å andra sidan, så är vi mindre benägna att ta ett beslut eller fullfölja t.ex. en registrering av en försäkring.

Exempel 1: Att erbjuda flera olika pensionsförsäkringar jämfört att med att bara presentera ett fåtal minskade antalet registreringar för pensionsförsäkringar överlag.

Exempel 2: Genom att ge studenter en karta som visade dem hur man tog sig till vårdcentralen så ökade stelkrampsvaccinationerna med 28 %. När de bara fick höra en föreläsning om stelkrampsvaccination så ökade vaccinationerna endast med 3 %.

Fler belysande exempel hittar du här. Eller varför inte köpa boken, som just nu går att komma över för under en hundring.

Håller du vad du lovat?

Håller du vad du lovat?

I vanlig ordning inleds det nya året med att vi hör vänner och kollegor formulera löften om mer träning, nyttigare kostvanor, mindre skärmtid och bättre sömnrutiner. Men, inte helt otippat, visar flera studier att majoriteten inte kommer att lyckas hålla sina löften. Enligt en relativt ny studie bryts faktiskt hela 80 % av våra nyårslöften (studie från USA/FranklinCovey med över 15 000 personer). Huvudanledningen till våra misslyckanden är att viljestyrkan helt enkelt inte räcker till. Faktum är att vår vilja faktiskt blir svagare ju mer vi försöker använda oss av den. Därför är det inte så märkligt att vi väljer "minsta motståndets väg" och faller tillbaka i gamla vanor och bekväma rutiner efter bara några veckor.

Förutsättningen för att lyckas är att träna hjärnan regelbundet över en längre tid, så pass länge att viljan övergår till en vana. Och trixet för att göra hjärnan beroende är en repetitiv påminnelse tre gånger per vecka i minst åtta veckor. Många gym har redan analyserat beteendet och erbjuder kurser i just åtta veckor, med pass tre gånger i veckan, för att få oss till trogna besökare genom att göra hjärnan beroende och träningen till en vana. Applicera detta på något av dina nyårslöften så ökar du garanterat chanserna att hålla vad du lovat dig själv. Lycka till!

Säg hej till Kristina!

Kristina Marakovic

Mitt namn är Kristina Marakovic och är ny projektledarpraktikant här på Relevans! Jag är i grund och botten en Helsingborgstjej men ville se världen, så när jag var 20 år jag tog mitt pick och pack och flyttade till Jönköping för att studera Internationell Management. I Jönköping spenderade jag två magiska år och även ett utbytesår i Frankrike där jag blev tokförälskad i Paris, maten och det franska språket, men också marknadsföring och konceptutveckling! Sedan 2013 har jag jobbat ideellt med att projektleda en barnfond, flyttat runt lite hej vilt och haft turen att få lära känna många nya vänner. 7 år senare är jag nu tillbaka i min kära hemstad, har hittat en byrå som tog emot mig med öppna armar och är redo för en ny, spännande resa!

Postlådan står pall för nya marknadsföringsvindar

Brevlåda
Postlådan står pall för nya marknadsföringsvindar

Det finns en stor skillnad mellan hur vi marknadsförare använder olika kanaler och hur konsumenterna använder dem. Detta påverkar såklart utformningen av reklamen och det är lätt att man missar viktiga kanaler – postlådan till exempel!

Den engelska studien Ad Nation visar att 90 % av de som jobbar med marknadsföring använder Facebook, bland britterna i övrigt är det bara 62 %. Motsvarande siffror för Twitter är 81 % jämfört med 30 %, för YouTube 92 % mot 60 % och för LinkedIn är skillnaden så stor som 92 % jämfört med 14 %. Hur många av oss marknadsförare som tar del av direktreklam finns det inga siffror på. Däremot visar PostNords senaste DR-monitor att postlådan fortfarande står sig stark bland svenskarna. Titta bara på följande siffror:

- 42 % besöker företagets hemsida om direktreklamen intresserat dem
- 67 % tittar på reklamen de får i postlådan
- 43 % har rekommenderat något i sociala medier som de läst i ett DR-utskick

Hjärnans miljarder nervceller

Hjärnans miljarder nervceller

Hjärnan består av ett svindlande högt antal nervceller som styr kroppens alla funktioner. Det exakta antalet har länge varit okänt – men har nyligen framkommit genom en nervcellsräkning av stora mått.

En forskargrupp har räknat fram att vi har 86.000.000.000 nervceller. Alla celler är omgivna av olika sorters stödceller som bl.a. skyddar dem mot skadliga ämnen och isolerar deras kopplingar, så att de snabbt och effektivt kan sända sina elektroniska signaler till varandra. Signaler som är helt nödvändiga för våra dagliga funktioner. Och faktum är att antalet stödceller är i stort sett samma som våra nervceller.

I studien kartlade forskarna också hur nervcellerna är fördelade i hjärnan: storhjärnan tar upp mest plats (82 %), men innehåller bara en femtedel av alla nervceller. Lillhjärnan upptar däremot endast 10 % av hjärnans massa, men innehåller 80 % av alla nervceller. Det betyder att vårt rörelsecentrum (motorkoordination, kroppsställning och balans) har flest nervceller. Resterande nervceller finns då i vår hjärnstam.

Slutsatsen kring vår hjärna är att det finns mycket att vara rädd om och fortsätta utveckla. Stimulera din hjärna med rörelse och kreativa tankeövningar: nybildningen av nervceller fortsätter nämligen genom hela livet – dag ut och dag in.