Tomten har nämligen blivit dement och glömt allt vad önskelistor, fullproppade säckar och renslädar heter. Så är fallet i den brittiska upplysningsfilmen ”Santa Forgot” från Alzheimer’s Research UK, som vill uppmärksamma Alzheimers sjukdom och de många olika symtom och den sociala isolering som sjukdomen ger. Vem som helst kan drabbas – även jultomten – vilket gör att flickan Freya åker till Nordpolen för att erbjuda sin hjälp. Med sig tar hon insikten: ”Om tomten har en sjukdom så kan forskningen hitta lösningen”.

Som alltid är det bra att bygga ett budskap på något bekant, i detta fall en superkändis bland oss som firar jul. Och på detta sätt når man även de unga med bravur. Se filmen här

santa forgot
Fråga en syrra!

Sitter du där med ett konstigt utslag, en krånglande mage, eller en fotvårta som vägrar försvinna? Fråga en syrra, vi har nämligen två här på byrån som älskar medicinska kluringar. Mejla din hälsorelaterade fråga till berth@relevans.net eller sophia@relevans.net 

Glöm inte att skriva ”Fråga en syrra” i ämnesraden.



Fråga: Hej! Hur sjuk måste man vara för att avstå träningen?

/Hoppassnuvigräcker_81


Syster Berth (medicin och infektion)


Hej Hoppassnuvigräcker_81!

Om vi utgår ifrån att du endast lider av infektionssymtom så anser jag att du vid ont i hals och kropp samt feber, ska undvika att träna. Du ska förmodligen inte ens arbeta. Gå hem och lägg dig!

Har du däremot bara lite ont i halsen men är feberfri så utgår jag ifrån att du känner din kropp så pass väl så att du kan bedöma om det är träningsläge. I mitt eget fall anser jag att träningen de facto kan snabba på förbättringen så länge jag inte kör slut på mig själv.

Summa summarum: är du på jobbet så kan du nästan alltid träna [insert friskrivningsklausul då vi inte har träffats och en fullständigt korrekt medicinsk bedömning således är omöjlig]. Ligger du nerbäddad i en säng: träna inte. Vill du bara inte träna – träna ändå!


Syster Sophia (psyk)


Kära Hoppassnuvigräcker_81

Jag tycker att det låter som om du kanske inte vill träna. Ur ett psykologiskt perspektiv skulle jag därför rekommendera dig att gå en rask promenad istället. På så vis får du både motion, frisk luft och frid i själen.
Hjärna

Varje gång du dricker så förlorar du nervceller? - FALSKT
Men ropa inte hej tomtegubbar innan du läst färdigt texten.

När du vaknar efter en kul (och blöt) julfest kan det vara skönt att veta att du har exakt lika många nervceller som dagen innan. Det visade bl.a. en grupp danska forskare redan 1993 då man räknade nervceller i hjärnbarken på en grupp alkoholister och jämförde med en alkoholfri kontrollgrupp.

Vad forskarna däremot upptäckte var att hjärnans vita områden (där cellernas kommunikationsledningar går) var betydligt mindre hos alkoholister. Alkohol bryter nämligen ner det isolerande lagret runt ledningarna och utan isoleringen så sjunker hastigheten i hjärnans kommunikation med 120 gånger.

Det är också bevisat att alkohol får hjärnvävnad i Hippocampus, hjärnans minnescentrum, att krympa och hämmar nybildning av nya nervceller, vilket kan förklara varför alkoholister ofta har problem med minnet.

För fler sanningar och myter, klicka här!
LAL-brist
LAL-brist

Alexion forskar och utvecklar behandlingar till patienter med sällsynta, allvarliga och livshotande sjukdomar – LAL-brist är en av dem. En sjukdom med symtom som liknar symtomen hos flera andra ovanliga och allvarliga sjukdomar, vilket betyder att vägen till rätt diagnos kan vara lång. En fördel är att LAL-brist antingen kan fastställas eller uteslutas med ett vanligt blodprov. Vår strategi blev därför att prata uteslut, snarare än upptäck. För utesluter man LAL-brist tidigt så har man också en sjukdom mindre att tänka på under utredningen. Och ökas incitamentet till att göra fler tester, så ökar också chansen att LAL-brist till slut kan upptäckas hos fler patienter.

Detta budskap paketerades i konceptet ”Uteslut LAL-brist bland de vanliga misstänkta”, som bygger på insikten om att en läkares jobb påminner om det som en detektiv har, där uteslutningsmetoden tillämpas för att nå lösningen. Inspirerade av thrillerklassikern ”The Usual Suspects” får de andra tänkbara differentialdiagnoserna agera ”bovar” i utredningen.

Shoppa med Facebook
Facebook in store

Även om e-handeln hela tiden skördar nya framgångar så sker fortfarande en stor del av våra köp i fysiska butiker. Ett restaurangbesök kommer troligen aldrig att ersättas av en digital motsvarighet. Däremot samspelar det digitala och det fysiska allt mer, både vad gäller att förstärka och förenkla själva upplevelsen såväl som möjligheterna till målinriktad marknadsföring.

Facebook har sedan tidigare gett annonsörer möjligheten att visa lokalt anpassade annonser för användarna; en knapp under annonsen leder till en karta som visar närmaste butik, tillsammans med vägbeskrivning och öppettider. Nu testar Facebook en utökning av formatet – In-Store Visit Tracking – som låter annonsörer mäta konverteringar från online-annonser till fysiska besök via GPS och Wi-Fi-targeting i användarens mobil. Det går alltså att se hur många personer som sett din Facebookannons och sedan besökt din butik (eller åtminstone varit i närheten av den). Sedan kan annonserna analyseras för att se vilka budskap och målgrupper som leder till flest besök. Exempelvis så kan återkommande annonser visa specialerbjudanden till trogna kunder som befinner sig i butikens närområde.

På det stora hela ger det här unika möjligheter för marknadsförare att få en helhetsbild av kundernas köpbeteenden. De kan i realtid se hur olika kundgrupper reagerar på olika budskap och vilka som leder till köp.

Shoppa med Facebook

Enligt Facebook så ska all data som skickas vara anonym och marknadsförare kan aldrig se vem som sett deras annons och sedan agerat utifrån den. Tjänsten kräver också att användarna har platstjänster för Facebook aktiverat på sin mobil. Så om du vill avsäga dig Facebook som shoppingkompis så vet vad du ska göra.
Hjärna
I stort sett veckovis kan vi läsa om nya upptäckter kring världens mest avancerade system – grötknölen innanför skallbenet. Vi tar tillfället i akt att lägga pannan i djupa veck och tittar lite närmare på några efterhängsna myter.

Män har större hjärnor än kvinnor – SANT
Om man enbart ser till vikt och storlek på våra hjärnor så vinner männen kampen. Studier och således konsensus visar att mannens hjärna är 8-13 procent större än kvinnans. Men, storlek är som vanligt inte allt. Kvinnans hjärna tycks ha en bättre intern kommunikation än mannens. Kopplingarna mellan hjärnans olika delar är både fler och bättre hos kvinnor. Detta innebär bland annat att kvinnor lättare kan växla mellan olika uppgifter.

Forskare har dessutom visat att hjärnans grå och vita substans skiljer sig mellan könen. Det blir lätt väldigt komplicerat när man pratar hjärnan; därför kan man lite förenklat säga att vit substans sköter kommunikationen och grå substans framförallt har med kontroll att göra. Här finns visat att män har mer vit substans och kvinnor har mer grå.

Vidare är det också belagt att de delar av vårt limbiska system som styr minnen, rädslor, beteende och lukt är större hos män. Forskare tror att grunden till detta står att finna långt tillbaka i tiden, strax efter mänsklighetens gryning, då män ofta behövde kontrollera sin rädsla i samband med jakt, krig med granngrottan och sånt.

Vänster hjärnhalva är logisk, höger är kreativ – FALSKT
Forskare har sedan ett tag avvisat alla påståenden kring den förenkling som har med uppdelningen av respektive hjärnhalvas funktion. Hjärnscanningar visar att många olika områden runtom i hjärnan aktiveras även när vi utför enkla arbetsuppgifter. Numera delas hjärnan in i 52(!) olika områden, Broddmannområden, där alla är viktiga utifrån olika uppgifter. Men, minst lika viktigt för funktionen är kopplingen mellan dem. Det finns med andra ord inget som tyder på att den ena hjärnhalvan skulle ha fler logiska eller kreativa områden än den andra.

Hjärna

Vi använder bara 10 % av hjärnan – FALSKT
Att vi bara skulle använda en liten del av vår hjärna, och därigenom ha massvis med oanvänd mental kapacitet, är en riktigt seglivad myt – inte minst för att den i årtionden upprepats och fått växa fritt i populärkulturen.

Rent evolutionärt vore det resursslöseri att lägga kraft på att bygga en hjärna (eller vilket organ som helst för den delen) som inte nyttjades till fullo. Att vi bär runt på en lika fantastisk som outnyttjad mackapär faller på sin egen orimlighet. Och precis som i myten om höger och vänster hjärnhalva så visar scanningar att vi använder ganska stora delar av hjärnan mest hela tiden, även vid enkla uppgifter. Tyvärr kanske man ska tillägga. För visst hade det varit fint att helt plötsligt vakna upp och vara smartare än både Einstein, Kasparov och kompani tillsammans…?

Det finns dock tecken på att vi inte utnyttjar hela hjärnans kapacitet, men vi pratar alltså inte om några monumentala outnyttjade reserver. En studie visar till exempel att man får högre resultat på IQ-test om man är riktigt motiverad att göra dem. Det tyder på att vi inte alltid kan utnyttja vår kapacitet till hundraprocentigt. Men, vi kan alltså inte kräma ut så väldigt mycket mer ur tuben.

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Helsingborg
Nyhetsbrev
Användarvillkor >>