Internet of things

Visst kändes det lite banbrytande när de första TV-apparaterna med internetuppkoppling kom? Det var bara början, början på sakernas internet alltså. Men vi använder oss helst av det mer bekanta begreppet Internet of Things (IoT), som helt enkelt betyder att saker/apparater är uppkopplade till nätet. Finns det någon sak som inte skulle kunna bli uppkopplad är kanske frågan man ska ställa sig. Enligt OECD ligger Sverige på en 7:e plats vad gäller hur många saker som är uppkopplade. Analysfirman Machina Research har beräknat att det genomsnittliga antalet uppkopplade saker per person kommer att vara 6 stycken om 5 år, sett till hela Norden.

Man brukar säga att ”allting kommunicerar”, och kanske gäller det mer nu än någonsin när dockor, kylskåp och klockor sammankopplas med hela världen och kan kommunicera direkt med användarna. Just dockan ”Hello Barbie” kan prata direkt med barnet genom en molnbaserad chattbott. Vi som jobbar med marknadsföring får därmed större möjligheter att kommunicera samtidigt som vi måste anpassa oss till kundens nya förväntningar. Intressant är att vi får tillgång till data om hur kunden beter sig. Data som sedan kan användas för att anpassa kommunikationen eller fungera som underlag till vidare produktutveckling.

För sjukvården kan IoT betyda mycket. Vissa sjukhus har börjat testa ”smarta sängar” som säger till när sängen är ledig och när patienten försöker stiga upp. Sängarna kan dessutom ställa in sig själva så att rätt stöd och madrasshårdhet ges till varje enskild patient, utan att sjuksköterskor behöver tillkallas. IoT öppnar även upp för en bättre integrering mellan sjukvård och patient med t.ex. apparater som i realtid mäter blodtryck hos patienter med hjärtproblem.

Allting behöver naturligtvis sammanvägas med frågan om integritet och risken för att kunden känner sig obefogat övervakad och spammad. Kundnyttan måste vara väldigt tydlig från början till slut, då kan uppkopplade saker vara en ny värdefull kommunikationskanal som hjälper till att bygga och stärka varumärket.
Hjärna

Vår hjärna styrs av dolda sinnen – sanning eller myt? SANNING!

Efterhand som vi lär oss mer om människans anatomi upptäcker forskningen att vi har fler sinnen än de fem klassiska. Hjärnan tar ju emot sinnesintryck från miljontals receptorer, både i och utanpå kroppen, som registrerar smärta, temperatur, klåda, tryck och annan information som hjärnan behöver för att kunna ta hand om oss.

Ett av dessa sinnen kallas proprioception och är ett samarbete mellan muskelceller, nervceller och lillhjärna som gör det möjligt att kontrollera rörelser med armar och ben även när vi blundar. Så svaret på frågan är ja, hjärnan bearbetar våra sinnesintryck, reagerar på dem och styr oss genom andra sinnen än bara våra fem mest omtalade – känsel, doft, syn, hörsel och smak.
eyetracking

Har vi börjat överge trycksvärtan till förmån för ettorna och nollorna när det kommer till reklam? Till viss del, men något slutgiltigt systemskifte är det knappast frågan om. Vi ska inte slänga ut det fysiska utskicket med badvattnet, enligt PostNords neurovetenskapliga undersökning om reklam som är genomförd tillsammans med Ipsos. De 200 studiedeltagarna blev intervjuade i en hemliknande miljö och man använde sig av eye tracking och hjärnskanning för att se hur deltagarna reagerade på fysisk respektive digital reklam.

Studien visade att bäst effekt av reklam får man om en kampanj börjar med fysiska enheter, t.ex. tidningsannonser och DR, för att sedan övergå i digitala. De fysiska enheterna ger nämligen längre uppmärksamhet, bättre möjligheter att kommunicera detaljerat, mer emotionellt engagemang samt mindre kognitiv stress. Reklam i mobilen ger visserligen hög uppmärksamhet, men upplevs samtidigt som stressande. Att titta på reklam i datorn är mindre stressande men attityden till reklamen är negativ, vilket till stor del kan undvikas om man förberett mottagaren i traditionella medier. Tillsammans ger fysisk och digital reklam en större påverkan än var för sig, d.v.s. 1+1 blir 3. Digital reklam som uppföljning på fysisk reklam hjälper till att stärka varumärkeskommunikationen och skapa positiva känslor för varumärket.
Facebook Messenger är en av världens mest använda appar med över en miljard aktiva användare. Många användare tillbringar mindre tid på sociala medier och mer i slutna konversationer på meddelandeappar. Därför blir det allt mer intressant för företag att hitta och prata med sin målgrupp även där.

Annonsering i Facebook Messenger är en relativt ny funktion vars syfte är att uppmuntra till en mer direkt dialog mellan annonsör och kund. För företagen finns två sätt att jobba med Messenger; det första är att skicka sponsrade meddelanden direkt till kunderna. För att kunna skicka sponsrade meddelanden måste dock kunden själv ha inlett en dialog genom att skriva ett direktmeddelande till företaget.

Det andra är att driva trafik från en annons till Messenger istället för till exempel en hemsida eller Facebook-sida. När kunden trycker på annonsen så skickas ett fördefinierat meddelande i Messenger, och en uppmuntran till vidare dialog.

Messenger

I Messenger går det även att definiera färdiga svar på vanliga frågor som öppettider och leveranstider. Via allt intelligentare chatbotar går det dessutom att automatisera hela konversationer, vilket kan användas för köp och rådgivning om bland annat resor, elavtal och kläder.

Messenger

Facebook har även börjat rulla ut sponsrade annonser på startsidan i Messenger, som placeras under användarens konversationer med vänner. Det är alltså inte annonser som syns i meddelandeflödet, utan fungerar mer som traditionell annonsering på Facebook. Det är bara placeringen som är ny.

Att föra en dialog med personer i målgruppen är förstås väldigt eftersträvansvärt, och med Messenger öppnas en ny kanal för att göra det. Utmaningen ligger i att kunna bemöta kunden, ge den infon som efterfrågas och hålla dialogen levande utan att allt för mycket resurser går åt.
Digital vett och etikett

Är det inte det evinnerliga näthatet så är det Twitterbråk, idogt delande av fejknyheter eller en störtflod av bebisbilder. Vi har tagit fram en superkort vett- och etikettguide i hur tusan man beter sig som en vettig person på nätet. Det krävs faktiskt bara en ytterst liten ansträngning för att hålla värdighetsfanan i topp och undvika de värsta fällorna i jakten på bekräftelsekickar.

I takt med att sociala medier mognar så kommer användarnas digitala beteende alltmer under lupp. Är det inte det evinnerliga näthatet så är det Twitterbråk, idogt delande av fejknyheter eller ett överflöd av bebisbilder. Amerikanska Huffington Post har tagit fram ett allomfattande vett- och etikettguide och det är slående hur liten skillnaden mellan digital och helt vanlig fysisk vett och etikett är. Vi har sammanfattat guiden i en lista, och vi förutsätter att Magdalena Ribbing är redo med sin godkännande-stämpel.

Artighet och respekt
Ta hänsyn till andra och behandla dem som du själv skulle vilja bli behandlad. Så enkelt och uppenbarligen så svårt på samma gång.

Vad säger det du publicerar om dig själv?
Bilder, statusuppdateringar och filmklipp tenderar att ligga kvar på nätet knutna till dig för, i stort sett, alltid. Att tänka på sitt personliga varumärke låter lite tråkigt, men det är effektivt. Det kan vara läge att avtagga dig från bilderna av den där gamla firmafesten eller festivalen.

Ta gärna ställning på dina digitala medier, men var beredd att försvara den framöver – kanske på din nästnästa jobbintervju eller första lunchen med nya kunden. En tumregel är att inte publicera något i det digitala offentliga rummet som du inte skulle kunna säga på en social tillställning IRL.

Tänk efter före
När känslorna svallar så sägs och skrivs en hel del som kan bli fel, dumt och tråkigt i efterhand. Svavelosande text passar egentligen alltid bäst i papperskorgen, och texter som skrivs i någon grad av affekt mår bäst av att vila över natten. Läs igenom på morgonen efter och fundera kring punkterna om hänsyn och vad texten säger om dig. Innan du trycker på publicera-knappen.

Håll positiv ton överlag
Man behöver förstås inte vara äppelkindad och käck hela tiden, men att bara ägna sig åt klagan och negativitet gynnar faktiskt ingen. Allra minst dig själv. Ingen gillar en gnällspik, helt enkelt. Tänk så här: om någon av de jag följer hade publicerat detta, hur hade jag uppfattat det?

Skriftligt tonläge är lite trixigt
Tillskillnad från muntlig kommunikation kan tonläge, nyanser och inte minst ironi gå förlorad i skrift. Olika mottagare kommer nästan garanterat tolka meddelanden på olika sätt. Därför är det värt att fundera över hur ditt inlägg kommer läsas och tolkas.

Det var hiss-pitchen för digital vett och etikett, vill man dyka djupare finns Huffington Posts guide här och vill man bli riktig expert så har artikelförfattaren skrivit en bok. Som även går att köpa fysiskt faktiskt, hur paradoxalt det än må låta...
Hjärna

En fysiskt aktiv person är mer hjärnaktiv än en stillasittande och t.o.m. yngre person, sanning eller myt? SANNING!

I en undersökning lottades ett stort antal 60-åringar in i två grupper. En grupp fick ta dagliga promenader medan den andra gruppen träffades och fikade eller gjorde andra icke pulshöjande aktiviteter. Hjärnan undersöktes med magnetkamera såväl innan som under och efter aktiviteterna, dessutom kompletterades röntgen med psykologiska tester.

Resultatet? Deltagarna som promenerade fick inte enbart bättre kondition än den andra gruppen, utan hade också en effektivare hjärna där magnetkameran avslöjade hur olika kopplingar mellan hjärnans olika lober hade stärkts. Hjärnans olika delar var helt enkelt bättre integrerade i varandra, där den enda förklaringen och gemensamma nämnaren till resultatet var – promenader. Faktum är att den ”promenerande” äldre hjärnan såg ut att vara mer välfungerande än hos yngre, mer inaktiva personer.

Gällande de psykologiska testerna så visade dessa på att de exekutiva funktionerna, d.v.s. förmågan att ta initiativ, planera och bibehålla koncentrationen, var klart mycket bättre hos de fysiskt aktiva 60-åringrna än hos den kaffesörplande kontrollgruppen.

Slutsats: vår hjärna arbetar effektivare när vi är fysiskt aktiva på olika nivåer och bromsar de processer som kommer med åldrandet.

Styrketräning motverkar stress, sant eller falskt? SANT!
I våra muskler sitter ett svåruttalbart ämne som kallas för kynurenin som neutraliserar ämnen som bildas vid stress.

Källa: Hjärnstark av Anders Hansen

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Helsingborg
Nyhetsbrev
Användarvillkor >>