Håller du vad du lovat?

Håller du vad du lovat?

I vanlig ordning inleds det nya året med att vi hör vänner och kollegor formulera löften om mer träning, nyttigare kostvanor, mindre skärmtid och bättre sömnrutiner. Men, inte helt otippat, visar flera studier att majoriteten inte kommer att lyckas hålla sina löften. Enligt en relativt ny studie bryts faktiskt hela 80 % av våra nyårslöften (studie från USA/FranklinCovey med över 15 000 personer). Huvudanledningen till våra misslyckanden är att viljestyrkan helt enkelt inte räcker till. Faktum är att vår vilja faktiskt blir svagare ju mer vi försöker använda oss av den. Därför är det inte så märkligt att vi väljer "minsta motståndets väg" och faller tillbaka i gamla vanor och bekväma rutiner efter bara några veckor.

Förutsättningen för att lyckas är att träna hjärnan regelbundet över en längre tid, så pass länge att viljan övergår till en vana. Och trixet för att göra hjärnan beroende är en repetitiv påminnelse tre gånger per vecka i minst åtta veckor. Många gym har redan analyserat beteendet och erbjuder kurser i just åtta veckor, med pass tre gånger i veckan, för att få oss till trogna besökare genom att göra hjärnan beroende och träningen till en vana. Applicera detta på något av dina nyårslöften så ökar du garanterat chanserna att hålla vad du lovat dig själv. Lycka till!

Säg hej till Kristina!

Kristina Marakovic

Mitt namn är Kristina Marakovic och är ny projektledarpraktikant här på Relevans! Jag är i grund och botten en Helsingborgstjej men ville se världen, så när jag var 20 år jag tog mitt pick och pack och flyttade till Jönköping för att studera Internationell Management. I Jönköping spenderade jag två magiska år och även ett utbytesår i Frankrike där jag blev tokförälskad i Paris, maten och det franska språket, men också marknadsföring och konceptutveckling! Sedan 2013 har jag jobbat ideellt med att projektleda en barnfond, flyttat runt lite hej vilt och haft turen att få lära känna många nya vänner. 7 år senare är jag nu tillbaka i min kära hemstad, har hittat en byrå som tog emot mig med öppna armar och är redo för en ny, spännande resa!

Postlådan står pall för nya marknadsföringsvindar

Brevlåda
Postlådan står pall för nya marknadsföringsvindar

Det finns en stor skillnad mellan hur vi marknadsförare använder olika kanaler och hur konsumenterna använder dem. Detta påverkar såklart utformningen av reklamen och det är lätt att man missar viktiga kanaler – postlådan till exempel!

Den engelska studien Ad Nation visar att 90 % av de som jobbar med marknadsföring använder Facebook, bland britterna i övrigt är det bara 62 %. Motsvarande siffror för Twitter är 81 % jämfört med 30 %, för YouTube 92 % mot 60 % och för LinkedIn är skillnaden så stor som 92 % jämfört med 14 %. Hur många av oss marknadsförare som tar del av direktreklam finns det inga siffror på. Däremot visar PostNords senaste DR-monitor att postlådan fortfarande står sig stark bland svenskarna. Titta bara på följande siffror:

- 42 % besöker företagets hemsida om direktreklamen intresserat dem
- 67 % tittar på reklamen de får i postlådan
- 43 % har rekommenderat något i sociala medier som de läst i ett DR-utskick

Hjärnans miljarder nervceller

Hjärnans miljarder nervceller

Hjärnan består av ett svindlande högt antal nervceller som styr kroppens alla funktioner. Det exakta antalet har länge varit okänt – men har nyligen framkommit genom en nervcellsräkning av stora mått.

En forskargrupp har räknat fram att vi har 86.000.000.000 nervceller. Alla celler är omgivna av olika sorters stödceller som bl.a. skyddar dem mot skadliga ämnen och isolerar deras kopplingar, så att de snabbt och effektivt kan sända sina elektroniska signaler till varandra. Signaler som är helt nödvändiga för våra dagliga funktioner. Och faktum är att antalet stödceller är i stort sett samma som våra nervceller.

I studien kartlade forskarna också hur nervcellerna är fördelade i hjärnan: storhjärnan tar upp mest plats (82 %), men innehåller bara en femtedel av alla nervceller. Lillhjärnan upptar däremot endast 10 % av hjärnans massa, men innehåller 80 % av alla nervceller. Det betyder att vårt rörelsecentrum (motorkoordination, kroppsställning och balans) har flest nervceller. Resterande nervceller finns då i vår hjärnstam.

Slutsatsen kring vår hjärna är att det finns mycket att vara rädd om och fortsätta utveckla. Stimulera din hjärna med rörelse och kreativa tankeövningar: nybildningen av nervceller fortsätter nämligen genom hela livet – dag ut och dag in.

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet 2017

För några veckor sedan släpptes undersökningen ”Svenskarna och internet”, en årlig undersökning av Internetstiftelsen i Sverige (IIS). I rapporten kan vi ta del av rådande internettrender och webbens betydelse i dagens samhälle. För den som verkligen vill nörda ner sig finns det dessutom gott om specifika detaljer rörande sociala plattformar och apparnas betydelse i vår vardag.

Tillgången till internet i hemmet har ökat konstant sedan 1995. Idag har den nått så pass höga nivåer att ökningstakten planat ut: numera har i stort sett hela svenska befolkningen tillgång till internet. Allt fler surfar också via mobilen – idag använder 76 % av oss internet i mobilen varje dag. För tio år sedan låg den siffran på 2 %. Dessutom har 55 % tillgång till en egen telefon redan i åttaårsåldern. En ny (men kanske inte helt oväntad) ökning visar även att det idag finns en internetanvändande majoritet bland personer över 76 år.

Sedan 2010 har användningen av sociala medier ökat från 28 % till hela 58 %. Idag ägnar majoriteten svenskar ungefär en timme om dagen åt att hänga på sociala nätverk. Facebook är fortfarande den dominerande kanalen och användandet fortsätter att öka i årets rapport – med undantag i den yngsta målgruppen (12–15 år). Idag sker användandet dock främst via den inbyggda chattfunktionen Messenger. Instagram och Snapchat är också två växande storfavoriter, numera tätt följt av det professionella nätverket LinkedIn. Idag använder 1 av 3 personer tjänsten, men trots detta är den dagliga användningen fortfarande relativt låg. Bland kidsen är YouTube fortfarande en stabil favorit, och är idag ett mer eller mindre självklart kanalval för den annonsör som vill nå ut till den yngre målgruppen.

Läs hela rapporten här: http://www.soi2017.se

Träffar retargeting rätt?

Träffar retargeting rätt?

Först en uppfräschning av minnet. Du lämnar kaksmulor (cookies) efter dig varje gång du går in på en hemsida, och det är själva förutsättningen för retargeting-annonsering.
Du lämnar ett spår som sedan går att följa, annonser för saker du har tittat på dyker upp på andra sidor än den ursprungliga. Man skulle jämföra det med att du åker in i en stad och besöker en butik, du tittar på en produkt men lägger tillbaka den i hyllan. Men på vägen ut från staden dyker annonser för produkten upp på stortavlor längs med vägen, kanske med ett rabatterat pris.

Det dumma i kråksången är att annonser visas gång på gång, trots att kunden i fråga redan köpt produkten eller tjänsten. Vilket innebär en massa bortslösade kronor. Så mycket som 56 miljoner kronor per år enligt beräkningar. En undersökning från Demoskop visar att 80 % av de som köpt en produkt/tjänst har exponerats för reklamen igen, i snitt 9,5 gånger under 2,4 veckors tid. Något som starkt bidragit till annonseringens kompakta impopularitet. 3 av 4 har en negativ inställning till retargeting, den får betyget 2,68 på en sjugradig skala. Samtidigt uppger 15 % att de installerat en reklamblockare och 21 % funderar på att installera en just pga retargeting.

Det verkar behövas några extra rader kod för att sammankoppla kassan på hemsidan med exponeringen av annonser. Det skulle spara en hel del reklampengar, minska den negativa inställningen och bättre utnyttja potentialen i reklamformen.