Yoga

Både kondition och livskvalitet kan förbättras genom att utöva yoga. Det visar en ny studie av Marian Papp, forskare i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien undersökte forskaren effekterna av lungsjuka personers utövning av fysioterapi (konditions- och styrketräning) mot traditionell hathayoga. Testgruppen jämfördes med friska deltagares fysiska förmåga vid samma behandling. Såväl yogan som den fysiska träningen ägde rum på Karolinska Universitetssjukhuset under tolv veckors tid och två pass per vecka avsattes för de båda testgruppernas behandlingar. Studien omfattade 36 personer med KOL och astma. Deltagarna fick avslutningsvis genomgå ett 6 minuters gångtest – ett test som mäter hur långt en patient kan gå på 6 minuter. Resultatet visade att båda testgrupperna uppnådde likvärdig fysisk förmåga. Ett annat resultat utifrån studiens intervjuunderlag var att de KOL- och astmadrabbade yogadeltagarna upplevde en förbättrad sjukdomskontroll genom en ny medvetenhet kring andningen.
Hälsoappar

För många har appar blivit oumbärliga verktyg vad gäller tidsplanering och ekonomi. Det är redan svårt att föreställa sig hur det var innan vi hade Swish. Men inte bara det, olika former av hälsoappar har gjort ett strålande intåg i vår smartphone-baserade vardag.

Det finns över 300 000 hälsoappar. Cirka två tredjedelar av dem fokuserar på allmänt välbefinnande som träning, livsstil, stress och kosthållning. Bland de övriga finns många appar som är utvecklade för att kunna förutse och hjälpa dig att förhindra mer akuta risker relaterade till din hälsa. Med Apples egen hälsoapp Hälsa kan du lagra information som blodtyp och allergier – information som kan vara livsviktig vid nödsituationer. Det finns appar som med hjälp av portabla sensorer i armband kan mäta fysisk förmåga, stressnivåer eller spåra och analysera avvikande mönster. Som diabetespatient kan du t.ex. få reda på när du kan förvänta dig en stegring eller sänkning av blodsockernivån och på så vis hjälpa till att förhindra ketoacidos eller hypoglykemi.

Appar som förbättrar följsamheten blir också allt fler. De hjälper till med medicinering, t.ex. att påminna om p-piller. Men påminnelsefunktionen kan även användas till att få dig att avsätta en halvtimme om dagen för meditation. På tal om stress och psykisk ohälsa: det finns flera appar som hjälper till med att hitta ett inre lugn och fokus. Malmöbyrån UsTwo har utvecklat några, bl.a. meditationsappen Sway men också Moodnotes, som lyssnar till hur du mår och hjälper dig att tänka mer positivt och stärkande.

Så vad är framtiden? Förmodligen kommer hälsoapparna att korsbefruktas med annan ny teknik. Kommer vi genom våra mobiler kunna eftersända en flygande defibrillator när vi misstänker en hjärtattack? Kommer våra vitala värden kunna bli delbara till ambulanspersonal redan innan de är på plats för att underlätta behandlingen? Appsolut skulle nog många svara.
GDPR

Om en knapp månad införs EU:s hittills mest omfattande lag gällande hantering av personuppgifter, den så kallade Allmänna dataskyddsförordningen eller General Data Protection Regulation (GDPR). Detta kommer att påverka och begränsa hur personuppgifter samlas in och hanteras av verksamheter. Detta gäller alla branscher, oavsett var i världen de befinner sig, så länge man inhämtar och lagrar persondata som tillhör invånare i EU-länder. Vad innebär det för individen och företagen?

Syftet med GDPR är att säkerställa att användarna vet, förstår och samtycker till de uppgifter som samlas in om dem. Sidor med långa policys och inbakade samtycken är inte längre tillräckliga för att få inhämta och lagra data. I stället ska det vara lätt att urskilja allmän information och samtycken. Företag måste vara tydliga med varför de samlar in ens information. Godkännandet får inte ske med förklickade alternativ utan måste vara en aktiv handling, helst ett val mellan flera alternativ i stil med ”Ja, jag samtycker” eller ”Nej, jag samtycker inte”. Det ska också vara lika lätt att dra tillbaka sitt samtycke som det var att ge det, man ska även ha rätt att få sina uppgifter raderade från samtliga databaser. Verksamheter är dessutom skyldiga att radera personuppgifterna efter att uppgifterna har använts till det man gav samtycke till. Uppgifterna får inte användas till andra syften eller skickas vidare till tredje part, så till vida man inte har samtyckt till detta.

Mycket av GDPR är påbyggnad på personuppgiftslagen (PUL). En av de stora förändringarna är ett mycket mer omfattande straffsystem. En straffavgift som kan bli aktuell vid regelbrott är 4 % av årsomsättning eller upp till 20MSEK. Det gäller alltså att hålla stenkoll på uppgiftshanteringen. Några frågor som kan vara bra att ställa: ”Varför ber vi om just dessa uppgifter? Vem har tillgång till dem? Hur lagras de och har de uppfyllt sitt syfte?”.

Självklart är GDPR en utmaning för samtliga branscher, inte minst marknadsföringsbranschen som använder sig av mycket direktreklam. Samtidigt visar trender på att vi blir mer och mer måna om vår personliga integritet. Det bereder plats för nya innovationer. I förlängningen kan det förhoppningsvis innebära att GDPR blir en konkurrensfördel snarare än en nackdel. Men först kommer en period av anpassningar innan saker och ting faller på plats. Men de företag som kan erbjuda sina kunder transparens kring hur uppgifter används kommer att belönas med både bättre kundrelationer och ett ökad förtroende för varumärket.
Mats Leifland
Mats Leifland

Vi är på plats i byn för ett samtal med VD:n Mats Leifland. För 8 år sedan meddelade Astra Zeneca att de skulle tacka för sig och flytta till Mölndal. Den 80 000 kvadratmeter stora lokalen skulle snart stå tom. Men det tomma arket skulle snart fyllas med idéer igen, Medicon Village skapades och idag finns här ett myllrande liv av forskare, innovatörer och entreprenörer. Mats Leifland berättar mer om födelsen.

- Jag är revisor i botten. Genom en händelse så hamnade jag uppe på Peab i Förslöv eftersom de behövde hjälp med ekonomifrågor. Där blev jag kvar i ungefär 15 år. 2011 kom Mats Paulsson vid ett tillfälle och sa ”Vi ska köpa en fastighet i Lund” ”Ja, vad är det för en då?” ”Astra Zeneca.” Förhandlingen tog tid. Men i januari 2011 kunde vi berätta att Mats Paulsson bildar en ny stiftelse och går in med 100 miljoner av privata pengar för att kunna köpa anläggningen. Peab har alltid haft en empati för de sjuka, de som behöver hjälp. 2012 tog vi över lokalerna. Jag hade funderat på vad jag ville göra härnäst. Mats hade ett förslag, han sade ”Du, du kan väl ta hand om det där?” Och så blev det. Jag gillar hela det här upplägget kring att bilda en stiftelse, att skapa de bästa förutsättningar för forskning och innovationer. I stiftelsen går allt överskott tillbaka till forskningen. Vi är idag kanske över 1800 personer som jobbar på anläggningen. Alla ska känna sig delaktiga, och säkra. Det är det som är utmaningen.

Många företag har sått sina första frön på Medicon Village, för att sedan växa sig ut ur huset. Men många tillkommer och många stannar kvar.

- Många av företagen fanns innan vi tillträdde här 2012, så en hel del var i inkubatormiljön när de flyttade in.

Kompetensen finns i huset, och den vill man gärna dra nytta av. ”Ju fler koppar kaffe desto bättre”, är en devis som Medicon Village lever efter. Och kanske finns lösningen på ditt nuvarande problem eller nya samarbetspartner några kaffekoppar bort.

”Många forskare har ingen aning om hur man driver ett bolag och utformar affärsmodeller.”

Kan du förklara inkubatorprogrammet?
- En inkubator är egentligen ett eget företag, som har en extern finansiering på 8 miljoner i basfinansiering där 2 miljoner kommer från universitetet, regionen, kommunen och från Medicon Village. Med pengarna bygger du upp en verksamhet där du har en affärsutvecklingsdel som jobbar mot företagen. De företag som flyttar in betalar en hyra till oss, men de ingår också i inkubatorprogrammet. De får coachning och inkubatorn får pengarna och använder dem för att hjälpa företagen.

Ungefär 6–10 företag ansluter varje år. Hur länge du stannar kvar beror till stor del på företagens inriktning. Life science-företag tenderar att stanna mycket längre än t.ex. teknologiinriktade företag, som har en mycket kortare utvecklingstid för sina produkter.

Från bukspottkörtelcancer till vägglusbekämpning
- Många av företagen sitter mellan 3 och 5 år i inkubatorn. Och det är det som är meningen också. Flera jättespännande företag håller på att utvecklas just nu. CLS till exempel, vars behandling innebär att man värmer små cancersvulster upp till 46 grader i 3 minuter och 28 sekunder. Vi har Immunovia, som i princip startat här. De jobbar med diagnostik av bukspottkörtelcancer. De utsågs till det bästa biotech-bolaget i Europa under 2016 och fick en utmärkelse utav EU. Senzagen, det mest innovativa bolaget enligt Dagens Industri i Sverige 2016. Det var några, men så har vi då Alligator som slutit det största biotech-avtalet någonsin i Sverige. Men vi har också småbolag som är jättespännande. Nattaro, som utvecklat en produkt mot vägglöss. De har hållit på under ett par år och kämpat men börjar nu produktlansera. De sitter i samma inkubator och får hjälp av dem som har kommit mycket längre. Många forskare har ingen aning om hur man driver ett bolag och utformar affärsmodeller. De kan säga ”Vi har en fantastisk innovation!” varpå vi svarar ”Men var är alla som vill köpa den?”.

Vad driver dig?
- Hjärtat, var du har hjärtat. Känslan av att vara med och skapa de här förutsättningarna för att göra livet bättre för människor. Att vara med och underlätta för bättre diagnostik av bukspottkörtelcancer är ett av många goda exempel.

”Den största glädjen vi kan få är när företagen hos oss lyckas. Just nu finns här 120–150 företag och cirka 300 forskare.”

Om 10 år, vad kommer Medicon Village att vara då?
- Vi hoppas att vi har utvecklat konceptet. Vi är inne på Medicon Village 2.0 nu, så det blir kanske 3.0 så småningom. Vi står redo, vi har fantastiska möjligheter att bygga ut och vi gör det utifrån att det finns ett behov. Och här kommer byrådet in i bilden.
Det består av 30–40 personer, det kommer kanske i snitt 15 personer på mötena. De är representanter för de olika företagen eller forskarna. Diskussioner förs om vad vi behöver för att utveckla den här anläggningen. Vi drivs utav att våra medlemmar ska ha de bästa förutsättningarna för att kunna expandera.

I skrivande stund håller Medicon Village på att bygga ett nytt kontorshus för att ge plats åt ännu fler innovationer och givande samarbeten. Inflyttning är planerad till 2018 eller 2019.

Namn: Mats Leifland
Ålder: 60
Titel: VD på Medicon Village
Bor: Lund
Familj: Fru och 3 barn
Papper + digitalt = sant
Papper + digitalt = sant

Gillar våra hjärnor samma sak som vi tror att vi gillar? En ny studie visar hur reklam påverkar oss genom att registrera aktiviteten i hjärnan vid olika reklamintryck. Och resultatet? Ja, det visar sig faktiskt att våra hjärnor inte alltid gör som vi tänkt.

Världens första neuromarketing-undersökning gjordes i Sverige och Danmark. Studien gick ut på att 200 personer (100 från respektive land) fick titta på reklam från flera kända varumärken. Genom att fästa elektroder på deltagarnas huvuden registrerades hjärnaktiviteten på millisekundnivå, samtidigt som en ögonkamera analyserade blickens exakta rörelse. Både metoden och frågeställningarna har genomförts tidigare – men att studien nu baserades på verkliga varumärken och kampanjer stärker tidigare resultat ytterligare.

Innan genomförandet uppgav majoriteten av deltagarna att de föredrog digital reklam framför fysisk. Något som inte stämmer överens med resultaten – hjärnan sa nämligen precis tvärtom.

Undersökningen bekräftade att hjärnan belastas betydligt mer när vi exponeras för reklam på en datorskärm eller mobildisplay, jämfört med när budskapet når oss via tryckt material. När deltagarna tog del av reklam i form av tidningsannonser och utskick var den kognitiva stressen lägre samt det emotionella engagemanget och uppmärksamheten högre. Genom att se ett budskap på papper fick hjärnorna inte bara lättare att fokusera – det fysiska materialet visade sig också göra det enklare för deltagarna att ta in mer komplicerad information. Den digitala reklamen belastar däremot hjärnan mer och minskar engagemanget. Faktum är att alla undersökta digitala kanaler (annonser, mail och banners) ökade den kognitiva stressen. För att behålla mottagarens intresse i digital kommunikation blir det därför allt viktigare att hålla sig kort och koncist.

Överväg alltid en digital uppföljning på en analog kampanj
Men! Bäst effekt uppnås i vanlig ordning genom samarbete. De båda kanalerna ger tillsammans större påverkan än var för sig. Studien bekräftar att varumärkeseffekten kan förstärkas genom att först exponeras i tryckta medier, för att sedan följas upp digitalt. På så sätt har konsumenten redan en stark och positiv känslomässig koppling när hen ser ditt varumärke på digitala plattformar. Men ordningen är viktig; tvärtom (digitalt innan fysiskt) ger inte samma effekt.

Resultaten gäller för såväl de äldre målgrupperna som milleniumgenerationen (personer födda tidigt 80-tal till tidigt 00-tal). Trots att dessa lever i en digital värld fungerar deras hjärna precis som den äldre befolkningens – och den hjärnan har inte förändrats på flera tusen år.

Undersökningen gjordes av Neurons Inc, Köpenhamns universitetssjukhus samt undersökningsföretaget Ipsos och finansierades av Post Nord.
Blockchain

De flesta har hört talas om Bitcoin eller andra digitala valutor, men långt ifrån alla känner till det bakomliggande systemet – Blockchain. Det kan användas för att registrera och verifiera digitala händelser och på så vis garantera ägandet och äktheten av något digitalt. Blockchain (blockkedja) är en teknik som förutspås kunna förändra hur ekonomin, samhällssystemen och företagen fungerar. Många anser att det är den viktigaste uppfinningen sedan internet.

Förutom information kommer vi även att kunna byta värde på internet, och mellanhänder som banker och stater kommer inte att få samma centrala roll. Banköverföringar, hantering av medicinska journaler eller demokratiska val är andra användningsområden. Rent tekniskt är blockchain-tekniken en delad databas utspridd över hela världen. Den finns inte lagrad på en central plats utan på en stor mängd datorer men med exakt samma innehåll. En blockchain kan vara både privat och begränsad, eller publik och tillgänglig för alla.

När en transaktion är genomförd blir den grupperad i ett krypterat block tillsammans med andra transaktioner, därefter skickas informationen i blocket ut i hela nätverket. När den har blivit verifierat och tidsstämplat läggs den till i en kedja i kronologisk ordning. Varje block av transaktioner länkas till föregående block, vilket skapar en lång kedja som visar hela historiken av alla transaktioner som någonsin inträffat i blockkedjan. Alla i nätverket kan när som helst bevisa vem som äger vad, men innehållet är krypterat och endast synligt för de med rättigheter. Kedjan anses vara i stort sett omöjlig att hacka eftersom informationen skulle behöva ändras på miljontals datorer samtidigt.

Vad har då detta med marknadsföring att göra? Jo, det handlar framförallt om distribution, verifiering och uppföljning. När du vet att ditt budskap når rätt mottagare, och fler kan få insyn i flödet, så kan följande fördelar inhöstas: 
  • Du vet att en fysisk person verkligen såg ditt budskap under en viss tid, på rätt plats.
  • Mottagaren kan få insyn i hur deras personliga profil har använts.
  • En fotograf vars bild har använts kan få betalt för antal visningar eftersom fotografen själv har insyn i flödet.
  • Förfalskade visningar och klick från robotar räknas bort från en banners visningsstatistik.
  • En mottagare kan få betalt direkt om denna på något sätt bidrar till produkten eller kampanjen.
  • Du kan verifiera att influencers verkligen är de som de påstår sig vara.
  • Du, annonsdistributören, annonsplattformen, fotografen och alla andra kan ha tillgång till samma statistik, och ingen kan manipulera siffrorna.
  • Ditt budskap kan inte manipuleras utan att alla inblandade godkänner det.
  • Omröstningar kan inte manipuleras, och deltagare kan belönas direkt.

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Helsingborg
Nyhetsbrev
Användarvillkor >>