Hela 85% av alla våra beteenden styrs av en hjärna som går på autopilot, det menar Martin Lindström – guru inom neuromarketing.
”If marketers want to know the naked truth – the truth, unplugged and uncensored, about what causes us to buy – they have to interview the brains.”
Neuromarketing handlar om marknadsföring som talar till vårt omedvetna med syfte att stimulera hjärnans belöningssystem, att ge oss snabba dopaminkickar, trigga positiva känslor och på så vis få oss att köpa mer än vad vi hade tänkt. Det är ett fördelaktigt sätt att mäta vad konsumenterna föredrar. Istället för att i en marknadsundersökning fråga; ”Tycker du om denna produkt?” mäter man istället förändringar av aktiviteten i olika delar av hjärnan. Med denna metod kan man få insikt i vad konsumenten reagerar på. Med andra ord avslöjar magnetkamerabilder, bättre än enkäter, vad det är vi vill köpa.
{source}
<iframe width=”100%” height=”400″ src=”https://www.youtube.com/embed/th8wWy1I2p4″ frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe><br><br>
<iframe width=”100%” height=”400″ src=”https://www.youtube.com/embed/KSKIkXvqruI” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>
{/source}
Neuromarketing kan i vissa fall vara ett verktyg för att förstå konsumenten, men det är ingen magisk köpknapp som en del nyfrälsta marknadsförare påstår. Att förstå bakgrunden till en reaktion är minst lika viktig som att mäta reaktionen. Att förstå sin målgrupp handlar om att förstå deras mjuka värden.
Omedvetet medveten
Pepsi brukar få högre betyg i blindtester eftersom den är något sötare, medan Coca-Cola brukar vinna när människor tror att de vet vad de dricker. Samma sak förklarar att vinet kanske smakar lite bättre när vi ser att det tappas upp från en flaska istället för en box eller att vinet tenderar att smaka lite bättre när det står Frankrike på flaskan istället för Polen. Pepsi vs. Coca-Cola-fallet kan förklaras genom att titta på hur Coca-Cola marknadsförs, då de lägger stor vikt vid att plantera minnen, nostalgi och känslomässiga kopplingar i oss. Vi föredrar varumärket eller produkten som vi känner mer samhörighet till. På samma sätt är vinflaskan överlägsen, det är flaskan vi återser i de romantiska idealen, eller på de autentiska vingårdarna i Provance. Vinboxen må vara ett högst praktiskt, kvantitativt alternativ men är inte den vi vill bli förknippade med.
Det är inte bara inom livsmedelsbranschen som neuromarketing triggar oss. Inom elektronikbranschen finns fjärrkontroller och telefoner med tillsatt tyngd för att de ska framstå som att de är av bättre kvalitet. Samma knep används inom bilbranschen för att ge konsumenten en tillfredställande känsla av att stänga bildörren. Tyngden av ting kan liknas vid vinflaskan, det känns som äkta vara, gediget hantverk, snarare än massproduktion och snabba, praktiska lösningar. Vi gillar det för det säger något om oss.
Summan av kardemumman är att neuromarketing är ett kontroversiellt sätt att marknadsföra. Några menar på att varumärken nu kan manipulera oss att köpa mer produkter men man kan också se det som att vi som får chansen att hitta varumärken som vi ser oss själva i.