Marketing automation

Med hjälp av marketing automation kan man komma åt den perfekta målgruppen i absolut rätt läge. I DM-magasinet nr 1 2018 beskrivs fem viktiga verktyg inom kommunikationskonceptet och vad dessa betyder i praktiken:

CRM-verktyg
En mjukvara som organiserar ett företags interaktioner med kunder i en databas. All viktig information samlas på ett och samma ställe och skapar en tydlig bild av kunden. Denna data över relationer och processer är en viktig länk i kedjan som tar dig vidare till automatisering.

Drip marketing/lead nuturing
Här används e-postmeddelanden för att regelbundet ”droppa” relevant information och lockande erbjudanden mot leads, det vill säga potentiella kunder. Genom att hålla dina leads engagerade skapas långa kundrelationer där mottagarna ”fostras” till att faktiskt slå till – det är svårt att glömma någon som ständigt håller kontakt med dig.

Personas
Personas gör din målgrupp levande och ökar därmed förståelsen för den. Genom att definiera de olika personligheterna, vilka de är och vad de är på jakt efter, kan du sedan dela upp din kunddatabas i olika segment och leverera det mest relevanta och användbara innehållet.

A/B-test
A/B-testet är en metod för att identifiera beteendemönster och gör det möjligt att se vad som verkligen engagerar besökare. Genom att skicka kunderna till två olika landningssidor under en kort period kan du se vilken som har högst konverteringsgrad. Med hjälp av resultatet kan ni sedan iterera vidare.

Automatiserade flöden
Det är här marketing automation gör skäl för sitt namn. Att ge kunden snabb återkoppling genom exempelvis e-post gör att ditt varumärke är top of mind. ”Automatiserade flöden kan exempelvis göra så att om kunder klickat på en specifik länk i en e-post så går en annan e-post ut, men om kunden inte klickat på länken så ”jagar” man personen via banners på externa webbsidor” berättar Mårten Tilosius, VD för Friends & Insights.

Talspråkligheter
Undvik talspråkligheter i din text: Bengt menar på … Skriv istället: Bengt menar ... Akta dig för felaktigt foge-s i medan. Skriv eftersom … Skriv inte eftersom att … Den dubbla konjunktionen därför att går däremot bra att använda, dock är eftersom att föredra i mer formella texter. Undvik för många jag i texten – det är inte skribenten som ska vara i centrum för läsningen. Undvik onödiga utfyllnadsord som direkt ger texten ett talspråkligt intryck, t.ex. eller ju.

Anglicismer
Undvik anglifierande ord och uttryck i din text – d.v.s. ord eller uttryck som lutar mot det engelska språkbruket. Ett exempel på en anglicism är när det kommer till som kommer från engelskans when it comes to. Skriv hellre när det gäller eller vad gäller. Om du använder ett inlånat ord eller fras, t.ex. fake news, tänk på att utgå från etablerade försvenskningar – fejknyheter eller falska nyheter – inte fakenyheter. Om man föredrar det engelska uttrycket kan man använda citattecken eller kursivering: ”fake news” eller fake news.

Dubbel negation
Undvik dubbel negation – d.v.s. meningar som består av fler än ett ord som nekar ett påstående: Avstå inte från att inte använda hjälm. Här uppstår egentligen tre negationer: avstå, inte, inte. Även om du som skribent kanske tycker att dina dubbelt negerande meningar ser överkomliga ut, skapar de huvudbry för läsaren.

Klarspråk
Om du avstår från att använda dubbla negationer i din text tar du hänsyn för ett klarspråkstänk. En annan strategi som kan höja din text vad gäller klarspråkshänsyn är att göra om passiva satser till aktiva satser. Jämför den passiva satsen – Bo nekades avgångsvederlag – med den aktiva satsen – Företaget nekade Bo avgångsvederlag. Skillnaden är att det aktiva verbet nekade kräver en synlig aktör medan det passiva verbet nekades inte kräver det.

Att inleda med en konjunktion
Börja gärna en ny mening med en konjunktion som och eller men! Det är en felaktig föreställning att man inte får inleda en ny mening med ett och eller ett men. Språkrådet har i Språkriktighetsboken (2016) inga invändningar mot att man inleder en mening på detta sätt med förbehåll att det inte sker allt för ofta. Av egen språkkänsla medför konjunktionsinledande meningar i en text ofta ett uppskattat andrum i tätpackade meningar.

De senaste månaderna har vi fått praktikanthjälp från olika utbildningar i närområdet. Enligt oss är praktik en viktig förberedande del inför ett arbetsliv i reklam- och kommunikationsbranschen. När vi välkomnar studenter till oss är vår målsättning alltid att både vi och praktikanten själv ska ha nytta av sin tid hos oss; en relevant utbildning är därför naturligtvis ett krav. Känner du någon som borde söka praktik hos oss? Hälsa hen att säga hej@relevans.net!

praktikanter

Den här gruppbilden passade vi på att knäppa veckan då majoriteten av vårens styrka var på plats; några tackades av och ett nytt ansikte välkomnades. Carl Fredrik studerar sista terminen på Språkvetarprogrammet, Halmstad Högskola. Fyra veckors intensiv praktik på Relevans får knyta ihop säcken. Varmt välkommen Carl Fredrik!


Säg hej till Carl Fredrik

Carl FredikVad vill du få ut av din tid här på Relevans?
– Jag har tre års språkvetenskap i bagaget – med allt vad det innebär – som jag nu ser fram emot att äntligen få omsätta i praktiken. Jag avslutade precis en kurs i lingvistisk marknadsföring och tanken var att jag efter denna kurs skulle fortsätta djupdyka i reklamens värld vilket jag nu verkligen får möjlighet att göra!

Vad kan en språkvetare jobba med?
– Språkvetarprogrammet på Halmstad Högskola har gett mig verktyg i att skriva texter inom olika genrer och för olika mottagare. Jag har fått läsa kurser inom bl.a. allmän språkvetenskap, språkhistoria och textbearbetning. En språkvetare kan t.ex. arbeta med klarspråk på myndigheter så att texter blir lättförståeliga för allmänheten. Andra yrken kan t.ex. vara skribent, kulturjournalist, copywriter, korrekturläsare, transkriberare etc. En språkvetare kan arbeta inom det mesta som rör text och kommunikation.

Förutom arbete med ett internt språktipsdokument och redaktionellt arbete i sociala medier, har Carl Fredrik hittills även arbetat med textinnehållet i vårt senaste nyhetsbrev. Vi tackar Halmstad Högskola för lånet!

Namn: Carl Fredrik Reslow
Ålder: 28
Favoritmedicin: Försöker följa devisen ”ett äpple om dagen håller doktorn borta”. Annars intas D-vitamin flitigt under vinterhalvåret.
Favoritord: Rhododendron
cancerbiverkningar

Det finns gott om information om biverkningar vid cancerbehandling på nätet. Men det har saknats en sida som helt ägnar sig åt det. Det tyckte även Sobi, som tillsammans med oss tog fram cancerbiverkningar.se. En enkel, lättnavigerad sida med granskad information.

Cancern i sig är jobbig nog, sen kommer behandlingen som påverkar kroppen på flera sätt. Biverkningar som trötthet, illamående, munsår och förstoppning tillhör vardagen. Som tur är finns det en hel del man göra för att förebygga och lindra biverkningarna, både vad gäller läkemedel och egenvård. Just sådana tips och råd finns på www.cancerbiverkningar.se, som nyligen har lanserats. Målet med sidan är att fler cancerpatienter ska få hjälp med sina biverkningar innan och under cancerbehandlingen och känna sig bättre förberedda inför sina samtal med vården.
Yoga

Både kondition och livskvalitet kan förbättras genom att utöva yoga. Det visar en ny studie av Marian Papp, forskare i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien undersökte forskaren effekterna av lungsjuka personers utövning av fysioterapi (konditions- och styrketräning) mot traditionell hathayoga. Testgruppen jämfördes med friska deltagares fysiska förmåga vid samma behandling. Såväl yogan som den fysiska träningen ägde rum på Karolinska Universitetssjukhuset under tolv veckors tid och två pass per vecka avsattes för de båda testgruppernas behandlingar. Studien omfattade 36 personer med KOL och astma. Deltagarna fick avslutningsvis genomgå ett 6 minuters gångtest – ett test som mäter hur långt en patient kan gå på 6 minuter. Resultatet visade att båda testgrupperna uppnådde likvärdig fysisk förmåga. Ett annat resultat utifrån studiens intervjuunderlag var att de KOL- och astmadrabbade yogadeltagarna upplevde en förbättrad sjukdomskontroll genom en ny medvetenhet kring andningen.
Hälsoappar

För många har appar blivit oumbärliga verktyg vad gäller tidsplanering och ekonomi. Det är redan svårt att föreställa sig hur det var innan vi hade Swish. Men inte bara det, olika former av hälsoappar har gjort ett strålande intåg i vår smartphone-baserade vardag.

Det finns över 300 000 hälsoappar. Cirka två tredjedelar av dem fokuserar på allmänt välbefinnande som träning, livsstil, stress och kosthållning. Bland de övriga finns många appar som är utvecklade för att kunna förutse och hjälpa dig att förhindra mer akuta risker relaterade till din hälsa. Med Apples egen hälsoapp Hälsa kan du lagra information som blodtyp och allergier – information som kan vara livsviktig vid nödsituationer. Det finns appar som med hjälp av portabla sensorer i armband kan mäta fysisk förmåga, stressnivåer eller spåra och analysera avvikande mönster. Som diabetespatient kan du t.ex. få reda på när du kan förvänta dig en stegring eller sänkning av blodsockernivån och på så vis hjälpa till att förhindra ketoacidos eller hypoglykemi.

Appar som förbättrar följsamheten blir också allt fler. De hjälper till med medicinering, t.ex. att påminna om p-piller. Men påminnelsefunktionen kan även användas till att få dig att avsätta en halvtimme om dagen för meditation. På tal om stress och psykisk ohälsa: det finns flera appar som hjälper till med att hitta ett inre lugn och fokus. Malmöbyrån UsTwo har utvecklat några, bl.a. meditationsappen Sway men också Moodnotes, som lyssnar till hur du mår och hjälper dig att tänka mer positivt och stärkande.

Så vad är framtiden? Förmodligen kommer hälsoapparna att korsbefruktas med annan ny teknik. Kommer vi genom våra mobiler kunna eftersända en flygande defibrillator när vi misstänker en hjärtattack? Kommer våra vitala värden kunna bli delbara till ambulanspersonal redan innan de är på plats för att underlätta behandlingen? Appsolut skulle nog många svara.

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Nyhetsbrev
Användarvillkor >>