Petter Hartman
Petter Hartman

Vi träffar Petter Hartman på Medicon Valley Alliance högkvarter i Örestad, ett stenkast från brofästet och i hjärtat av Öresundsregionen. Över en kopp kaffe pratar vi om gränsöverskridande samarbeten, framtida visioner och vikten av att våga utmana sig själv.

Nätverksorganisationen Medicon Valley Alliance grundades redan 1997 som ett EU-finansierat projekt mellan Lunds och Köpenhamns Universitet. Under de senaste tjugo åren har organisationen framgångsrikt utvecklats – men målbilden att integrera och stärka relationerna mellan svensk och dansk life science-industri har varit oförändrad. Petter Hartman blev en del av Medicon Valley Alliance 2014 och tillfrågades drygt ett år senare om att ta över rollen som VD:

– Jag är något av en udda fågel i sammanhanget, eftersom jag varken är läkare eller besitter tidigare life science-erfarenheter. I grunden är jag statsvetare och har sedan 2009 arbetat med skandinaviska samarbeten i andra sammanhang. Det må vara en annorlunda väg in, men min bakgrund har visat sig vara väldigt fördelaktig i samtalen om hur de dansk-svenska relationerna ska byggas. Min karriär i organisationen inleddes efter ett möte med före detta direktören Stig Jörgensen, där vi pratade om potentialen jag tyckte mig se i Öresundsregionen. Idag arbetar Stig självständigt, men vi har långt ifrån klippt banden. Han är bland annat projektledare i ett av våra pågående medicinska projekt – och faktum är att vi just ätit äppleskivor tillsammans en trappa ner i huset.

– Hur skapar ni samarbeten mellan organisationens medlemmar?
– Man kan säga att Medicon Valley Alliance arbetar på fyra plan. Först och främst har vi en eventplattform där våra medlemmar introduceras för varandra. Detta följs upp genom ett projektspår där potentiella samarbetspartners inom liknande intresseområden möts. Ett exempel är vårt onkologinätverk, där vi plockar ihop forskare och entreprenörer med folk från klinikerna för dialoger och gemensamma problemlösningar. Många gånger rör det sig om utbyten medlemmarna inte ens visste existerade. Slutligen arbetar vi aktivt för att sprida våra budskap och resultat vidare i media. Men eventplattformen utgör naturligtvis grunden för vår verksamhet – det är där vi får människor att mötas, samarbets- eller affärsmöjligheter kan synliggöras och medlemmarna kan träffa nya kunder eller på något sätt föras samman i forsknings- eller affärsprojekt.

”Vi är ingen match making-organisation – men vi hjälper till att para ihop och synliggöra potentiella samarbeten där våra medlemmar kan komplettera varandra.”

– Var är Medicon Valley Alliance om fem år?
– Idag har vi en positiv trend med ökat antal deltagare. Om fem år hoppas jag att den fortsatt och att vi har fler medlemmar samt en ännu bredare palett av tjänster att erbjuda dem. Dessutom har vi tydligare marknadsföringsuppdrag, både internationellt och tillsammans med Greater Copenhagen*-aktörerna. Då kan vi skapa fler strategiska forskningssamarbeten i regionen som leder till att Greater Copenhagen-visionen realiseras.

*Den dansk-svenska regionen som i Sverige kallas ”Öresundsregionen” kallas internationellt för ”Greater Copenhagen.”

– Vad driver dig?
– Lust! Att jag tycker det är kul. Och så utmaningen, naturligtvis. Mitt jobb är fantastiskt roligt men också galet komplicerat. Det är oerhört viktigt att ha gjort sitt förarbete och visa förståelse för den komplexa dynamiken som gränsregionen rymmer. Precis som att våga ta sig an nya utmaningar som kanske inte känns helt bekväma på förhand. Att det finns så otroligt många lager i mitt jobb gör det dessutom extra roligt. Jag trivs till exempel väldigt bra med att arbeta i det dansk-svenska.

”Vi har några skillnader inbakade i regionen – och samtidigt så himla mycket likheter.”

Det tar lite tid att riktigt komma igenom och börja sortera ut dem. Vidare gäller det också att hitta korsbefruktningen mellan det akademiska, industriella, publika och offentliga. Men man behöver vara stryktålig; i en sån här roll är det omöjligt att vara allas darling. Jag tror därför att det är viktigt att ha andra sammanhang som hjälper en att skingra tankarna. I min roll stöter jag på så mycket potential som är svår att realisera och när frustrationen kommer smygandes finns det inget bättre än att springa av sig på fotbollsplanen eller spela en stund på gitarren. Som person är jag socialt lagd och har ett starkt behov av att träffa människor, såväl privat som på jobbet. Men idag har jag ju både familj och runt 250 medlemmar att underhålla – så jag har inget problem med att hålla mig sysselsatt, om man säger så.

Namn: Petter Hartman 
Ålder: 35 
Titel: VD på Medicon Valley Alliance 
Bor: Malmö 
Familj: Sambo och två barn 
Intressen: Idrott och musik (popkarriären är dock parkerad under småbarnsåren)
Mind

Orden kommer från juristen Thomas Thorild. Han studerade i Uppsala på 1700-talet och var en kontroversiell och debattglad tänkare. Kanske hade Thomas stött på en massa tankefel som fick honom att mynta den berömda devisen. Kanske hade han sina egna förklaringar och namn för följande och i våra dagar ganska omtalade tankefel.

Ambiguity effect
Människor gillar trygghet och brukar fatta beslut baserat på den känslan. När vi tar beslut påverkas vi av hur mycket information vi har, och har vi två alternativ brukar vi föredra det säkraste av dem. Här ligger nog mycket av förklaringen till varför många väljer fasta bolån i stället för rörliga, trots att rörliga är mer ekonomiska över tid.

Anchoring
Originalpris och ett reducerat pris bredvid i rött. Alla har vi sett det och alla har vi gått på det. Vi lägger ofta stor vikt på den första informationen vi får. Siffran eller priset, som det brukar handla om, blir en referenspunkt som vi använder när vi fattar vårt beslut - även om siffran i sig inte spelar någon roll för beslutet.

Confirmation bias
I vår jakt på information så letar vi hellre efter sådant som stödjer vår egen uppfattning eller åsikt. Det här blir också uppenbart när vi tolkar och minns information, det blir svårare för oss att ta in sådant som motsäger våra övertygelser. Tankefelet kan förklara många av dagens hetlevrade debatter på sociala medier där människor slänger artiklar och statistik på varandra utan att göra någon djupare analys av vad de delar.

Dunning-Kruger effect
Ju mindre vi kan desto mer överskattar vi vår kunskap. Detta gör att vi inte kan ge några vettiga svar och dessutom inte förstå om andras svar är bättre än våra egna. Vi inser helt enkelt inte vår bristande kunskap om ett ämne. Vem har inte stött på en självutnämnd "expert" i frågor om t.ex. idrott eller politik.

Endowment effect
Det vi äger får ett större värde, även när det inte finns någon emotionell koppling. Detta visar sig när vi ska sälja saker och ofta begär ett högre pris än vad vi själva hade ansett varit rimligt om vi skulle köpa varan. Om du blir besviken på budgivningen på Tradera så kan du skylla på endowment effect.

Fresh start effect
När vi har passerat en fast punkt, ett ständigt återkommande datum som t.ex. en födelsedag eller nyårsafton, så är det lättare att göra en omstart. Vid dessa tidpunkter uppstår ofta reflektioner över våra liv och nya mål formerar sig. Kanske inte fel i sig, men som man säger "Varje dag är en chans till förändring".
Guldfisk
Idag är smartphoneanvändarens uppmärksamhetsförmåga sämre än en guldfisks, enligt en undersökning från Microsoft. Rådande koncentrationssvårigheter påverkar naturligtvis både hur och var vi kommunicerar med våra mottagare - och nu utmanas det traditionella reklamfilmsformatet.

Nya beteenden kräver nytänkande kommunikation. Men att kommunicera på mottagarens villkor är inte alltid helt enkelt. Resumé Insikt berättar att det faktiskt bara tar två och ett halvt andetag innan vår publik förlorar intresset. När Google och YouTube införde bumper ads, sex sekunder långa reklamfilmer som tittaren inte kunde klicka bort, fick ett nytt reklamfilmsformat sitt genombrott. Dock används formatet främst i sociala medier - och de linjära TV-kanalerna ställer sig fortfarande avvaktande till att förnya det traditionella berättandet.

Trots att sex sekunders-formatet fortfarande är i experimentstadiet blir det allt tydligare att den korta stunden ofta räcker. Ögonblicket ger plats för ett överraskande moment, en kort copy och logga. Vilket faktiskt många gånger är fullt tillräckligt för att ett budskap ska sjunka in hos mottagaren. Den nya regeln lyder alltså "säg det på sex sekunder - eller säg det inte alls."

Men huruvida nya regler är till för att följas eller brytas är (åtminstone enligt oss) upp till idé och budskap att avgöra. Att utmana vår guldfisklåga uppmärksamhetsförmåga behöver alltså inte nödvändigtvis vara en dålig idé.
Vad vi kan lära av förra årets ekonomipristagare
Vad vi kan lära av förra årets ekonomipristagare

Knuffa i stället för att tvinga, så skulle man väldigt kortfattat kunna sammanfatta boken "Nudge" av Richard H. Thaler, som fick 2017 års Nobelpris i ekonomi. Det handlar om att få människor att ta vissa önskvärda beslut, men utan att tvinga dem att göra det. Valfriheten behålls men samtidigt styrs vi, eller "knuffas", i en viss riktning. Tanken är att vi själva ska inse det bra beslutet när olika alternativ presenteras. För oss inom marknadsföring är detta höggradigt intressant eftersom vi hela tiden försöker förstå vår målgrupps beteende. Ett exempel från Thalers bok.

Minsta motståndets lag
Produkter och val som gör ditt liv enklare kommer alltid att föredras. Om något upplevs som komplext och svårt å andra sidan, så är vi mindre benägna att ta ett beslut eller fullfölja t.ex. en registrering av en försäkring.

Exempel 1: Att erbjuda flera olika pensionsförsäkringar jämfört att med att bara presentera ett fåtal minskade antalet registreringar för pensionsförsäkringar överlag.

Exempel 2: Genom att ge studenter en karta som visade dem hur man tog sig till vårdcentralen så ökade stelkrampsvaccinationerna med 28 %. När de bara fick höra en föreläsning om stelkrampsvaccination så ökade vaccinationerna endast med 3 %.

Fler belysande exempel hittar du här. Eller varför inte köpa boken, som just nu går att komma över för under en hundring.
Håller du vad du lovat?

I vanlig ordning inleds det nya året med att vi hör vänner och kollegor formulera löften om mer träning, nyttigare kostvanor, mindre skärmtid och bättre sömnrutiner. Men, inte helt otippat, visar flera studier att majoriteten inte kommer att lyckas hålla sina löften. Enligt en relativt ny studie bryts faktiskt hela 80 % av våra nyårslöften (studie från USA/FranklinCovey med över 15 000 personer). Huvudanledningen till våra misslyckanden är att viljestyrkan helt enkelt inte räcker till. Faktum är att vår vilja faktiskt blir svagare ju mer vi försöker använda oss av den. Därför är det inte så märkligt att vi väljer "minsta motståndets väg" och faller tillbaka i gamla vanor och bekväma rutiner efter bara några veckor.

Förutsättningen för att lyckas är att träna hjärnan regelbundet över en längre tid, så pass länge att viljan övergår till en vana. Och trixet för att göra hjärnan beroende är en repetitiv påminnelse tre gånger per vecka i minst åtta veckor. Många gym har redan analyserat beteendet och erbjuder kurser i just åtta veckor, med pass tre gånger i veckan, för att få oss till trogna besökare genom att göra hjärnan beroende och träningen till en vana. Applicera detta på något av dina nyårslöften så ökar du garanterat chanserna att hålla vad du lovat dig själv. Lycka till!
Kristina Marakovic

Mitt namn är Kristina Marakovic och är ny projektledarpraktikant här på Relevans! Jag är i grund och botten en Helsingborgstjej men ville se världen, så när jag var 20 år jag tog mitt pick och pack och flyttade till Jönköping för att studera Internationell Management. I Jönköping spenderade jag två magiska år och även ett utbytesår i Frankrike där jag blev tokförälskad i Paris, maten och det franska språket, men också marknadsföring och konceptutveckling! Sedan 2013 har jag jobbat ideellt med att projektleda en barnfond, flyttat runt lite hej vilt och haft turen att få lära känna många nya vänner. 7 år senare är jag nu tillbaka i min kära hemstad, har hittat en byrå som tog emot mig med öppna armar och är redo för en ny, spännande resa!

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Nyhetsbrev