Postlådan står pall för nya marknadsföringsvindar

Det finns en stor skillnad mellan hur vi marknadsförare använder olika kanaler och hur konsumenterna använder dem. Detta påverkar såklart utformningen av reklamen och det är lätt att man missar viktiga kanaler – postlådan till exempel!

Den engelska studien Ad Nation visar att 90 % av de som jobbar med marknadsföring använder Facebook, bland britterna i övrigt är det bara 62 %. Motsvarande siffror för Twitter är 81 % jämfört med 30 %, för YouTube 92 % mot 60 % och för LinkedIn är skillnaden så stor som 92 % jämfört med 14 %. Hur många av oss marknadsförare som tar del av direktreklam finns det inga siffror på. Däremot visar PostNords senaste DR-monitor att postlådan fortfarande står sig stark bland svenskarna. Titta bara på följande siffror:

- 42 % besöker företagets hemsida om direktreklamen intresserat dem
- 67 % tittar på reklamen de får i postlådan
- 43 % har rekommenderat något i sociala medier som de läst i ett DR-utskick
Hjärnans miljarder nervceller

Hjärnan består av ett svindlande högt antal nervceller som styr kroppens alla funktioner. Det exakta antalet har länge varit okänt – men har nyligen framkommit genom en nervcellsräkning av stora mått.

En forskargrupp har räknat fram att vi har 86.000.000.000 nervceller. Alla celler är omgivna av olika sorters stödceller som bl.a. skyddar dem mot skadliga ämnen och isolerar deras kopplingar, så att de snabbt och effektivt kan sända sina elektroniska signaler till varandra. Signaler som är helt nödvändiga för våra dagliga funktioner. Och faktum är att antalet stödceller är i stort sett samma som våra nervceller.

I studien kartlade forskarna också hur nervcellerna är fördelade i hjärnan: storhjärnan tar upp mest plats (82 %), men innehåller bara en femtedel av alla nervceller. Lillhjärnan upptar däremot endast 10 % av hjärnans massa, men innehåller 80 % av alla nervceller. Det betyder att vårt rörelsecentrum (motorkoordination, kroppsställning och balans) har flest nervceller. Resterande nervceller finns då i vår hjärnstam.

Slutsatsen kring vår hjärna är att det finns mycket att vara rädd om och fortsätta utveckla. Stimulera din hjärna med rörelse och kreativa tankeövningar: nybildningen av nervceller fortsätter nämligen genom hela livet – dag ut och dag in.
Svenskarna och internet 2017

För några veckor sedan släpptes undersökningen ”Svenskarna och internet”, en årlig undersökning av Internetstiftelsen i Sverige (IIS). I rapporten kan vi ta del av rådande internettrender och webbens betydelse i dagens samhälle. För den som verkligen vill nörda ner sig finns det dessutom gott om specifika detaljer rörande sociala plattformar och apparnas betydelse i vår vardag.

Tillgången till internet i hemmet har ökat konstant sedan 1995. Idag har den nått så pass höga nivåer att ökningstakten planat ut: numera har i stort sätt hela svenska befolkningen tillgång till internet. Allt fler surfar också via mobilen – idag använder 76 % av oss internet i mobilen varje dag. För tio år sedan låg den siffran på 2 %. Dessutom har 55 % tillgång till en egen telefon redan i åttaårsåldern. En ny (men kanske inte helt oväntad) ökning visar även att det idag finns en internetanvändande majoritet bland personer över 76 år.

Sedan 2010 har användningen av sociala medier ökat från 28 % till hela 58 %. Idag ägnar majoriteten svenskar ungefär en timme om dagen åt att hänga på sociala nätverk. Facebook är fortfarande den dominerande kanalen och användandet fortsätter att öka i årets rapport – med undantag i den yngsta målgruppen (12–15 år). Idag sker användandet dock främst via den inbyggda chattfunktionen Messenger. Instagram och Snapchat är också två växande storfavoriter, numera tätt följt av det professionella nätverket LinkedIn. Idag använder 1 av 3 personer tjänsten, men trots detta är den dagliga användningen fortfarande relativt låg. Bland kidsen är YouTube fortfarande en stabil favorit, och är idag ett mer eller mindre självklart kanalval för den annonsör som vill nå ut till den yngre målgruppen.

Läs hela rapporten här: http://www.soi2017.se
Träffar retargeting rätt?

Först en uppfräschning av minnet. Du lämnar kaksmulor (cookies) efter dig varje gång du går in på en hemsida, och det är själva förutsättningen för retargeting-annonsering.
Du lämnar ett spår som sedan går att följa, annonser för saker du har tittat på dyker upp på andra sidor än den ursprungliga. Man skulle jämföra det med att du åker in i en stad och besöker en butik, du tittar på en produkt men lägger tillbaka den i hyllan. Men på vägen ut från staden dyker annonser för produkten upp på stortavlor längs med vägen, kanske med ett rabatterat pris.

Det dumma i kråksången är att annonser visas gång på gång, trots att kunden i fråga redan köpt produkten eller tjänsten. Vilket innebär en massa bortslösade kronor. Så mycket som 56 miljoner kronor per år enligt beräkningar. En undersökning från Demoskop visar att 80 % av de som köpt en produkt/tjänst har exponerats för reklamen igen, i snitt 9,5 gånger under 2,4 veckors tid. Något som starkt bidragit till annonseringens kompakta impopularitet. 3 av 4 har en negativ inställning till retargeting, den får betyget 2,68 på en sjugradig skala. Samtidigt uppger 15 % att de installerat en reklamblockare och 21 % funderar på att installera en just pga retargeting.

Det verkar behövas några extra rader kod för att sammankoppla kassan på hemsidan med exponeringen av annonser. Det skulle spara en hel del reklampengar, minska den negativa inställningen och bättre utnyttja potentialen i reklamformen.
Annonseringstrion som når din målgrupp

När man pratar om de stora annonsplattformarna på nätet så tänker man ofta på AdWords (köpta sökord på Google), Facebook och LinkedIn. Samtliga tjänster erbjuder möjligheten att rikta in sig mot geografiska platser och språk, men beroende på vem du vill nå så har de sina för- och nackdelar. Plattformarna erbjuder olika betalningsmodeller, men den vanligaste är PPC (pay-per-click), vilket innebär att du faktureras först när någon klickar på annonsen. I vissa fall kan du även välja att betala för visningar.

AdWords
Oavsett hur smalt ditt affärsområde är så kan du vara säker på att någon Googlar på det nästan varje dag. Då kan du köpa relaterade sökord, och om någon söker på dessa ord så visas din annons före det vanliga sökresultatet. På så sätt kan du nå en väldigt detaljerad och intresserad målgrupp. Via AdWords kan du även skapa kampanjer på YouTube. Google är dock inte lika exakt som övriga plattformar vad gäller ålder och kön.

Facebook
Det största sociala nätverket bland svenska internetanvändare är Facebook. Drygt hälften av alla internetanvändare är på Facebook varje dag och 71 procent är det någon gång (Svenskarna och internet 2016).

Om du vill nå ut till i stort hela Sveriges befolkning och välja målgrupper utifrån kön, ålder, intressen eller relationsstatus så är Facebook rätt plattform. Du kan få förhållandevis billiga klick och många visningar, men målgruppen kan bli lite trubbigare än på övriga plattformar. Facebook är sammanknutet med Instagram (Facebook äger tjänsten), och när du skapar en kampanj på Facebook så kan du välja att den även ska visas på Instagram. Det går också att annonsera i Facebooks meddelandeapp Messenger.

LinkedIn
Linkedin är det tredje största sociala nätverket i Sverige sett till hur stor andel av internetanvändarna över 16 år som använder det. 26 procent av alla internetanvändare använder någon gång Linkedin. Men den dagliga användningen är låg, endast 2 procent (Svenskarna och internet 2016).

LinkedIn är ofta ett självklart val för B2B-marknadsföring. Här kan du rikta dig mot olika människor utifrån deras yrkesroller men även bransch, befattning, utbildning eller företagsstorlek. LinkedIn har också bra koll på medlemmarnas ålder och kön. Här handlar det ofta mer om att bygga långsiktiga relationer än direktförsäljning.
Vi ställde ut på Nordic Life Science Days, Nordens främsta mötes- och inspirationsplats för life science-branschen, som årets kommunikationspartner. Medan de flesta utställare använde sig av klassiska rollups och den vanliga utställningsväggen så valde vi att ta en annan väg, vägen via konsten. Vi bad graffitikonstnären Ola Kalnins att tolka oss som reklambyrå och de värden vi står för. Konstverket växte fram under två dagar och genererade både nyfikna blickar och många diskussioner med förbipasserande. Numera pryder den fantastiska tavlan en av väggarna på vårt kontor. Nedan kan du se hur verket växte fram.

Underkategorier

HEMMA HOS RELEVANS
OM REKLAM
KUNDJOBB
ÖVRIGT
KUNSKAP
Ny kund?
Sophia André Klingspor
+46 (0)734 32 08 03
sophia@relevans.net

Berth Lindén
+46 (0)734 32 08 01
berth@relevans.net
Kontakt
info@relevans.net
+46 (0)42 400 48 80
Järnvägsgatan 11
Nyhetsbrev