| Du kommer läsa 77% av denna text |
| 2008-09-03 12:00 |
|
Egentligen ska du skriva på webben precis som du gör i andra medier. Till målgruppen med ett språk som är lätt att förstå. Det har tvistats om skillnaden mellan att läsa på webben och i tryckta medier. Genom djupgående studier av hur ögat läser och vad vi kommer ihåg av en text kan vi ta reda på hur det ligger till. Nästan alla är ute efter specifik information. Därför är det viktigt att webbsidan är uppbyggd på ett pedagogiskt sätt så att besökaren snabbt hittar vad de letar efter. Vi har bara några sekunder på oss, sedan surfar besökaren vidare om de inte direkt hittar vad de söker. Det är alltid intresset som är den verkliga faktorn om vi läser eller inte. Hur undersöks läsbeteenden? Förr har man ofta pratat om att vi skulle ha svårt att läsa texter på nätet. Nu visar en av de största studier som gjorts på ämnet att det är precis tvärtom. När vi väl funnit den information vi vill ta del av läser vi både fler och längre texter på webben än vad vi gör i exempelvis dagspress. Företaget Poynter har gjort undersökningar av ögats rörelse sedan 1991 och presenterade nyligen Eyetrack07 där man undersökt 600 personers läsvanor på nätet, i broadsheat och tabloid utifrån hur ögat rör sig samt vad testpersonen minns från vad de läst. Hur läser vi på nätet? Såväl på webben som i print finns det två typer av läsare. De som skannar av en sida och de som läser metodiskt. Ungefär hälften av de som läser online scannar sidan vilket innebär att ögat hoppar över skärmen och fastnar på olika element. De kan hoppa rakt in i en text och de går aldrig tillbaka till samma ställe två gånger. Resten av läsarna på internet läser metodiskt – det vill säga uppifrån och ned, med början på rubrik och med slut när de inte orkar mer. De tenderar även att gå tillbaka till redan lästa partier i texten. Den metodiska läsaren använder dropdown och sidomenyer för att navigera sig genom innehållet. 75% av de som läser print läser metodiskt. I undersökningen visar det sig att en alternativ struktur ger mer uppmärksamhet och gör att läseren minns innehållet bättre. Det gäller såväl nät som print. I tryckta medier fångar ögat stora färgbilder och rubriker. Men inte på nätet. Det som får uppmärksamhet först på en sida är navigationsmenyer, nyhetspuffar, det vill säga mindre del av text som fungerar som en teaser, och nyhetslistor som listar exempelvis de senaste eller mest lästa nyheterna. Hur mycket läser vi på nätet? Man läser fler och längre texter på nätet. Undersökningen gav det överraskande resultatet att läsarna på nätet läser 77% av en text när de funnit vad de är intresserade av jämfört med tidningsläsaren som ligger på 62%. På nätet läser 63 % hela texten vilket är en högre siffra än tidningen. Nätet är ett enkelt verktyg som alla kan använda vilket också gör att plötsligt blir alla skribenter. Detta gör att mycket av den information och den text som ligger ute är dåligt skriven. Trots undersökningsresultaten kan man inte bara lägga ut en studie och tro att den blir läst. Det viktiga är, som alltid, att skriva bra och läsvärda texter. http://eyetrack.poynter.org/eyetrack07asne.html |